Vi fortsätter blanda och ge
lappis
Vi tycker faktiskt båda att det varit skönt att inte göra det för det har bara varit förknippat med jobbiga tankar för oss båda oavsett när i cykeln. Mest mig, såklart. Räkna dagar, var i cykeln är jag ? är det för tidigt eller för sent och NU måste det väl ändå vara prick på... Lite släppte det när vi ändå skulle göra IVF, men inte helt och nu kommer smällen efter när vi inte riktigt vet hur man ska tänka för att bara låta det vara ett nöje och inget måste eller prestation. Jag tyckte själv vi hanterade det bra förut med att försöka skoja till det med snabbisar i skogsdungar i upplands Väsby och det var ganska lätt att kåta upp sig men just när vi höll på så var koncentrationen ändå på hur det skulle gå, NUUUU är rätt tid balalblablaalblalblablablablbalbalbalbaba... Men som sagt, då gjorde man det i alla fall.
Och så länge man rör varandra på andra sätt så tror jag att man klarar sig.
Men jag tror vi måste införa att maken måste smörja in mig varje kväll, för att jag inte ska få bristningar (bluff och båg), det var väldigt effektivt.