Vi fortsätter blanda och ge

Pausar i ikappläsningen och skriver litet, innan jag glömmer allt...

Tinga: Härligt att det verkar finnas några små ljusglimtar i ätandet i alla fall, även om de kommer litet för sällan...

Cicci: Jobbigt med skorpans matstrul...

BS: Är impad över att du orkar med Iris krångel, att Astrid alltid vill vara nära och aldrig sovver så långa stunder, och ändå orkar köpa blommor och fixa middag.

Känner mig som världens slöaste människa i jämförelse, som med nöd och näppe orkar få i mig en matlåda, och middagen får vänta tills maken kommit hem och under tiden är jag parkerad i soffan eller sängen.

Fast ok, litet mer orkar jag när jag inte är sjuk...

Tinga: Om inte fil funkar går det ju att prova med youghurt. Jag var tydligen inget fan av fil, och är det ff inte. Youghurt hade jag inget problem med, dock. Men det beror ju på om det är smaken på fil de inte gillar, eller konsistensen... Ska det vara mycket energi i så går det ju att prova någon fetare youghurt, de är ju dessutom mindre rinniga, även jämfört med fil.

Nenne: Jag blev avslöjad på jobbet i vecka 8-9 ungefär (!), även om jag försökte komma undan. En av de mest ihärdiga utfrågarna fick dock höra mig slänga ur mig att "jag har inget jag vill bekräfta" - kanske inte det mest genomtänkta svaret, men det fick i alla fall tyst på honom, eftersom han hade insett att jag i princip sagt att jag var gravid, men att jag inte ville att folk skulle veta det. (Duaaah!)

Snaily: Er lunch med skidåkning lät superhärlig (även med en köttbulle-korv rullandes i spåren).

Telis: Tack får infon om Fejsplant. Inser varför jag inte visste det, jag är alldeles för feg för att stå på näsan i skidbacken, jag försöker allt vad jag kan att hålla mig på benen och hoppas att alla andra är duktiga nog att väja för mig när jag kommer farande som om jag åkte störtlopp. Eller så kastar jag mig på rumpan, mer eller mindre frivilligt...

Nenne: Gaah, massa slangar i backen? För att ha kvar snön. Jeeez, ja det där såg ut som en Fejsplant, men hjäääälp vad jobbigt jag skulle tycka det var om jag kom till en nerförsbacke och behövde hoppa över en slang... Jag var supernervös inför tjejvasan ifall jag skulle ramla i någon backe, eller om någon framför mig skulle ramla och jag skulle bli tvungen att kliva ur spåret mitt i backen. FASA!!! Och min kompis (som är duktig skidåkare) pratade om en backe där det 'alltid' ramlade folk. Och då åker hon långt fram, bland folk som åker BRA! Hur som helst så var det ingen backe som skrämde livet ur mig riktigt, och jag vurpade inte en enda gång, så det gick ju bra...

Cicci: Vet inte när ni åker till Dubai, men har ni inte gjort det än så vill jag önska er en härlig resa!!! Skönt att komma iväg sådär med hela familjen!

Koko: Stackars Conny! Skönt att det inte verkade vara så illa med armen!

Nenne: Fantastisk magbild

Sweet: Smart väckning hon gör, er lilla tjej Välformulerade tankar angående en tvåa, det låter som att ni tänkt igenom det och gjort ett medvetet val, och jag är ganska säker på att man inte ångrar något som man tänkt igenom såpass väl...

PB: Jag tycker nog att man är en väldigt bra mamma om man har uppfostrat ett barn som förstår vitsen med att äta ordentligt, och själv ser till att få i sig ordentligt med frukost! Att vara en bra mamma handlar ju inte om att göra allt åt sitt barn, i alla lägen... Särskilt inte när de blir större!

Läskigt med sotningen, men skönt att det är gjort, och nu kommer det nog gå betyyyydligt lättare med eldningen.

Vickan: KRAM, och hoppas att förkylningen ger med sig snart, och att trollet kan vänta liiiitet tills du mår bättre!

MSW: Klokt beslut att vänta med scannandet om det krånglar, särskilt om du har en uppgift med deadline idag...

Tack för tipset om vildvin, är litet inne på att kanske ha något sådant växande vid muren längs vår trädgård... Kanske borde maila trädgårdsplaneraren om det?

Ego: Är också litet förkyld (men iaf inte febrig längre, känns det inte som...)

Och sedan vet jag inte om jag har gnällt om mitt senaste tandläkarbesök, så jag passar på att göra det litet i slutet av ett långt inlägg. Jag har numera en tand som ser ut som en av dem som skurken i Bond-filmerna har - helt klädd i metall alltså. Jag uttryckte viss oro för att det ilade massor i tanden, och ömmade en del fortfarande. Och för att få bort ilningarna men helst inte behöva rotfylla, så slipades en stor del av tanden bort och jag fick ett aluminiumhölje utanför. Nu ska jag prova att gå med detta i nästan två månader, och sedan får vi se om det funkar. I så fall blir det en krona på tanden, eller något annat.

En dyr historia lär det nog bli hur som helst. Behövde inte betala något nu, eftersom vi bara är halvfärdiga, men försöke få en uppskattning på vad det skulle kosta men det gick tydligen inte. Fick bara höra att "vi ska ha en offert klar nästa gång, och den kommer vi sedan hålla alldeles oavsett vad som inträffar".

Nu ska jag muntra upp mig med att kolla på EA:s bakverk

EA: My gosh, vad gott det såg ut. Hur sjutton fick du till det snygga mönstret på bild 5, ser oerhört avancerat ut...?

Hm, är litet sockersugen. Var eg sugen på lösgodis igår, men stod i affären och överblickade sorterna och hittade max 5 av mina 20 favoriter och då fick det vara.

Undrar om inte maken köpte semlor igår dock, som står i kylen?

Och undrar om jag kan resa mig upp utan att lillkillen som sover på magen vaknar...?

Vänner: Kul att sushin blev bra!

Och de där mammorna verkar oerhört trista...

Jag har faktiskt försökt undvika att säga "vänta bara så får du se, allt blir så annorlunda när man har barn" till min syster när vi har pratat... För även om mycket är annorlunda, och känns annorlunda, så är det ju mest för att det tillkommer ytterligare en dimension i livet, som till att börja med tar mycket tid och energi från en... Men det andra finns ju kvar, en del kanske man prioriterar bort, men inte _allt_ annat?

Som Sweet var inne på så behöver man nog egentid, tror inte det är så nyttigt att enbart identifiera sig som mamma och bara ägna sig åt det. Eller så är det bara för att jag själv tycker det är så främmande.

Vet att jag muttrade litet inombords när folk under graviditeten frågade mig "hur kommer det bli med träning för dig då sen", och jag svarade att jag hoppades kunna komma igång så snart som möjligt efter förlossningen. "Jaha, och det tror du att du ska hinna/vilja/orka, bara vänta och se, du ändrar dig nog". Det fick mig nästan att gnissla tänder av frustration... Jag tror ju att om man vill så hinner man med andra saker, om än inte i samma omfattning som man hann tidigare... Särskilt med den support vi har omkring oss, och faktiskt vågar ta hjälp från! (Jag jämför t.ex. med svägerskan som hade en bestämd åsikt om att hennes barn aldrig skulle behöva utanför hojtavstånd från sina föräldrar under hela första året, vilket omöjliggjorde en del hjälp de annars kunnat få)

Oj, det blev långt

BS: Härligt att Iris var på bra humör!

En liten fundering, tänker du och maken på hur ni förhåller er gentemot Iris? Så att det inte är så att hon krånglar eftersom hon märker på er att ni väntar er krångel?

Det där är ju ett jättesvårt kapitel, särskilt när man har ett spädbarn som tröttar ut en och man faktiskt måste stålsätta sig för att orka med eventuellt krångel, men samtidigt ska orka med att dölja det på ett bra sätt. Kanske är Iris väldigt känslig för dessa sinnesstämningar?

Eller så är detta något ni redan funderat på och testat... Ni har ju provat det mesta...

Hur som helst får du försöka njuta av de tillfällen då hon är glad och nöjd, och få energi av dem till de betydligt mer jobbiga tillfällena...

MSW: Jag tycker att träning ALLTID ger energi... (Möjligtvis undantaget löppass på 2,5 h där man är några få tjejer tillsammans med betydligt fler killar, men ger sig sjutton på att inte sinka de andra...)

Grattis till avklarad uppgift!

Tror jag har världens tröttaste son idag, han sov på min mage större delen av fm, vaknade för att äta och har nu somnat igen. Men nu får jag nog prova att lägga ner honom så att jag kan få något gjort

PB, Vänner: Ni har alldeles rätt i att sonen inte kommer vilja ligga på min mage och sova hur länge som helst. (Och en av anledningarna till att jag inte lägger ner honom, är ju att det är så mysigt när han ligger där )

Han vaknade dock för en stund sedan, och är nu lycklig över att ligga i sitt babygym och högljutt prata med figurerna där (de är bara så dåliga på att svara). I sin bensparkande iver har han även lyckats kasa sig nästan 3 dm nedåt på fårskinnsfällen från sin utgångsposition... Undrar när han börjar åla.

Nu ska hans mamma utsätta honom för dagens jobbigaste uppgift - öva sig i att ligga på mage... Inte poppis (men jag upptäckte på babymassagen att alla andra bebisar i hans ålder var mycket duktigare än honom på det...)

Parnassia: Åh, han når dem med händerna också. Och fötterna, när han är vig... Men han gör ofta pauser för att hålla monologer för figurerna

BS: Tror också att maken gillar att höra att Iris frågat efter honom

Haha, låter bra att maken är beredd, Vickan.

Min man trodde nog att han skulle få litet mer "förvarning" än han fick... För när vattnet gick skulle jag ju komma in på undersökning, även om vi fick åka hem igen... Och då var han en timmas bilväg bort, och skulle precis ha ett möte, och var därför tvungen att sätta in sin kollega i uppgifterna innan han kunde åka hem, vilket innebar att han typ rallykörde på vägen till BB för att vi skulle hinna i tid (och det är inte direkt en rak motorväg, snarare smal slingrig väg genom skogen...).

Vi hade nämligen fått en tid där, som var satt för att de skulle hinna undersöka mig innan det var dags för ett planerat kejsarsnitt...