Barnfritt bröllop

Nej för tusan stå på er.
Vi har själva barn och skulle vi bli bjudna på (barnfritt)bröllop och inte kunde skaffa barnvakt skulle vi tacka nej pga respekt till brudparet.

Sedan skrev Sebastiána om barn i åldern 1-7 år. Hur har de barnomsorgen fixad annars? Kanske finns det någon på dagis/förskola som är sugen på att tjäna lite extra pengar... som barnet dessutom känner!!

Å andra sidan brukar bröllopsinbjudningar i god tid så be era vänner annars "träna" på att bli passade av någon som kan. De hinner kanske med en 5-10 tillfälle (långa och korta) innan bröllopet och då lär de ju känna varandra =)

Men som sagt; stå på er och välj själva hur ni vill ha det på ERT bröllop! Lycka till!

Den festlokal vi ska vara i tar endast 60 personer inomhus och 20 personer på verandan under tak. Efter att ha gjort gästlistan blev denna väääldigt lång. Alla kommer inte att få plats.
Av detta själ kommer vi att försöka framföra på ett fint sätt =) att vi helst ser bröllopet barnfritt, med undantag våra egna barn och de som absolut inte kan få barnvakt, som tex en del kusiner (eftersom släktingar som brukar passa dessa barn oxå e bjudna). Väldigt små barn som heller inte kan lämnas med någon annan får oxå komma.

Men jag tycker absolut att det är var och ens egna val och att man som gäst bör respektera brudparets önskemål vad man än väljer.

Jag är en av de som tycker att barn stör för jag kommer inte anpassa min bröllopsfest till en barnvänlig fest. Dvs det kommer vara långa sittningar, tal och spex och mycket uppmärksamhet kommer riktas mot oss (som vi vill ah det på vår dag).

De barn jag har erfarenhet från sitter inte still, krälar under bordet och gallskriker när de inte får uppmärksamheten de kräver. Detta vill jag inte råka ut för på min bröllopsdag. Jag ser framför mig hur våra familjer och vänner försöker uttrycka lyckönskningar till oss och allt avbryts av att galltjut från en (snor)unge som inte vill sitta still längre och vill att mamma eller pappa ska lyssna. Visst kan man gå ut med barnen när de skriker men de har ju redan stört stämningen med det första skriket.

Det märks säkert att jag inte har egna barn så min uppfattning om barn är säkert kraftigt färgad... ursäkta ts för kidnappningen av tråden.

Håller faktiskt med detta! Fast iofs, jag har ju alkoholfritt bröllop så det kanske är lite skillnad!

Varför många väljer att ha barnfritt vet jag inte. Vet inte ens hur statestiken ser ut eller vad som är vanligt. Alla gör ju sina variaationer på den stora dagen.

Anledningen till att vi vill göra så är att vi inte har några små barn i vår närmaste krets. Att små barn som vi inte träffar så ofta ska sitta på en lång missag blir inte roligt för någon. Min brors bröllop är en måttstock för mig. De hade ett par småttingar som gärna gjorde sina röster hörda under talen.

Vi älskar barn, men vill inte att dagen ska kretsa runt någon annans barn. Lite ego alltså. :)

Sen kan de ju vara så att små barn uppskattar fest ändå, fast den inte är barnanpassad. Men många blir trötta och griniga och många äter inte "vuxenmat".

Tror att anledningarna till att man vill ha en fest utan barn är väldigt olika. Detta gäller allt från 30 års fester till bröllop.

I vårt fall handlade det om att skulle vi haft med alla barn hade det blivit ca 15 barn och då hade det blivit ett barnkalas istället! Vi ville fira vår dag med våra vuxna vänner och släkt.

En sak man kan göra för att inte verkar så hård är att fixa en barnvakt på bröllopet, då kan ni och föärldrarna till barnet njuta. Men det är ju själkvklart inte möjligt ifall det är ammande barn.

Hur många barn går egentligen med på att bli passade av okända människor? Nu tänker jag främst på 2-5 åringar som har mycket spring i benen och vet att mamma och pappa sitter i rummet utanför och det är bara att springa dit så får man lite extra roligt/uppmärksamhet. Visst att en film kan underhålla barn en stund men jag tror att det är svårt för en barnvakt på bröllopet att hålla många barn under styr i ett rum precis intill, speciellt när barnvakten inte känner barnen och vice versa.

Men i den lokalen vi hade så fanns det ingen annan plats att vara på, och vi valde ju inte lokal efter att barnen skulle kunna ha barnvakt.

Vi kände oss inte alls hårda, alla som hade barn kom, förutom en av mina vänner som vägrade komma. Vi är inte heller vänner idag, eftersom hon fortfarande är bitter över att sonen inte fick följa med.

Kathiz å Kimmo skrev 2010-02-15 13:36:00 följande:

Det där verkar otroligt vanligt, att ringa upp brudparet och skälla ut dem så fort man fått inbjudningarna innan man ens kollat upp ifall det finns möjlighet till barnvakt. Har man många barn och det samtidigt är en del från ens egen släkt som kommer att närvara vid bröllopet förstår jag att det kan vara knepigt att hitta barnvakt till dem, men det betyder inte att man har rätt i att skälla ut brudparet.

Det finns faktiskt möjligheten att tacka nej till ett bröllop om man inte kan/vill medverka. Jag förstår att ni var snälla nog att böja er för att få med din respektives syskon, men jag skulle ha svårt att klara av det. Vi hade totalt barnfritt (så länge ingen ammade och bara inte kunde stanna hemma, fast jag hade nog hellre sett att mamman isåfall stannade hemma) på bröllopet, det gällde alla barn stora som små (gränsen gick vid 18år). Man ska egentligen inte behöva förklara sig för varför man valt att ha ett barnfritt bröllop, vissa vill att deras barn ska vara delaktiga i allt, andra vill tillbringa dagen i enbart vuxet sällskap. Så länge det har varit tydligt redan vid inbjudningen ska det inte vara något snack om saken.

Måste bara påtala att det dock inte är speciellt god etikett att man bjuder med vissa barn (närmare familjen) än andra. Jag förstår att man kanske -vill- göra så, men det är inte särskillt fint. Och det gör inte att de andra barnfamiljerna känner mer tolerans över att deras barn minsann fick stanna hemma. Bara så att ni vet. :7