För de som orkar läsa....
Det hela började med att jag var hos BM på rutinbesök.
Berättade då att jag hade problem med klåda sen en vecka drygt.
Skickades till sjukhuset för samtal med läkare och provtagning av gallsyra och bilirubin skulle göras dagen efter.
Väl på sjukhuset fick jag göra en ctg-kurva och den såg bra ut.
Läkaren kom med frågor och försvann sen på jouruppdrag.
När hon kom tillbaka så sa hon att hon ville göra ett UL för att kolla läget.
Hon gick iväg en sväng igen och när hon kom tillbaka så sa hon att eftersom det skulle ta en vecka för att få provresultaten så ville de sätta igång mig samma dag! Jag var ju fullgången och skulle det vara för höga halter av gallsyra var det dumt att riskera något.
Tänkte inte så mycket på det när hon sa det, men sen gick det upp för mig att det faktiskt var dags *gulp*
UL gjordes och det såg bra ut. Bebisen mättes för att skatta vikt o storlek. Läkaren kollade tappen och den var 1,5 cm lång och så var jag öppen 1,5 cm! Det var ju goda nyheter. Hon gjorde en hinnsvepning samtidigt.
Fick ringa maken o säga att det var dags. Fick ett rum på förlossningen, lite mat och tidningar att läsa.
Hinnsvepningen gjorde att jag fick värkar lika de i lördags.
Det var meningen att jag skulle bli igångsatt med piller, men eftersom jag hade såpass med regelbundna verkar, så skulle de ta hål på hinnorna i stället.
Det var inte helt lätt, eftersom jag inte var så öppen, men funkade till slut. Klockan var då 19 på kvällen.
Verkarna kom igång ordentligt och kom med 3-4 min mellanrum, starkare och svagare.
Vad är det här tänkte jag. Man skall ju få vila emellan 
Verkarna tilltog i styrka men var fortfarande bara öppen 2 cm.
Fick duscha, vilket jag inte gjorde så bra. Blev alldeles för varmt och när jag kom ut igen så blev det lite mycket när värkarna återigen började kännas.
Fick sitta på en pilatesboll och tog lustgas, fick sterila kvaddlar (Aj) och till slut Epirdural.
Hade tur för jag började helt plötsligt öppna mig snabbt och vid kontroll var jag öppen 7 cm, vilket ju är gränsen för att epiduralen skall hinna värka. Narkosläkaren var i rummet intill så det passade bra. Det gjorde inte alls ont i jämförelse med kvaddlarna så ta inte detta!
Sen blev det väldigt skönt och fick vila någon timme. Fick en dos till innan det började bli skarpt läge.
Vid 6-tiden började det tycka på som in i där bak det blev sjukt jobbigt igen.
Sa ett antal ggr att nu vill jag inte mer
Fick krysta ett bra tag innan han sjönk ner i förlossningskanalen. Var liksom fast ovanför.
8.28 kom han äntligen ut! 12,5 timmar senare. Blev sydd med 2 stygn på två ställen så det var skönt att det inte blev så mycket.
BM var mycket duktig coach, så man får väl tacka henne för detta. Jag hade tryckt på om jag inte blivit stoppad.
Sen blev det frukost och fotografering av den lille.
Vi var inlagda på BB 2 dagar innan vi åkte hem.
Har haft lite problem med amningen för liten kom efter i sugandet och blev sedan för svag och skrek bara när jag skulle lägga till honom.
Vi åkte till amningsmottagningen igår för att få hjälp i form av extra tillägg efter amning och en bröstpump till mig så att produktionen återigen kom tillbaka (=kossa).
Så nu har vi en betydligt lugnade bebis och det funkar bättre med amningen nu.
Skall in och kontrollväga honom i morgon för att se att han ökar i vikt. Han hann gå ner 200 gram.
Kram kram
