Igår var vi med om något intressant. Vi har skickat ut inbjudningar till dop nu, gästlistan blev lång, typ 58 pers. Och då har vi ändå hållt igen lite, vi har bjudit barndomskompisarna men inga nyare fynd. Alltså närmaste vännerna och släkt. Och vi känner definitivt att det räcker som det är med folk. Vi skall göra smörgåstårtorna själva så längre behöver listan inte bli.
Igår ringde en utav makens kompisar och anmälde sig OCH sin mamma. Mamman är inte bjuden. Maken blev så ställd att han inte visste vad han skulle säga. Nu känner vi att en person extra är lugnt, hellre det än att göra henne ledsen. Men hur tänker man? Inte bjuder man väl med sin mamma när man är vuxen?
Jag kan t.e.x lätt komma på kompisar jag hellre skulle säga till än att bjuda kompisars föräldrar. men men..