Nappflaskan har krånglat det sista hon har bara vägrat ta den. Igår testade vi en ny, den som hör till pumpen men som vi saknat själva nappen till. jag var iväg på rep och fick sms från maken att det fungerade hur bra som helst och att jag kunde stanna borta hur länge jag ville. Vilken lättnad det var, hoppas bara det fortsätter gå bra.
I fredags hade vi farmor o farfar som barnvakt. Då vägrade hon äta o verkade enligt dem ha ont i magen. Och det hade hon säkert för helt fri är hon inte från det. Men det värsta var att de inte ville lägga henne på skötbordet när hon skrek. Ähhh... är det något som får våran lilla dam att skrika så är det blötblöja. Detta evinnerliga daltandet.
Tror det är mycket sådant som fått mig att må dåligt. Jag tycker det är super med barnvakt ibland och att vi kan åka o göra något ärende tillsammans eller som i fredags gå ut o äta. Jag är trygg med att lämna henne hos bådas föräldarar. MEN jag får fullständig krupp på alla idéer och daltande.
Komma hem och höra att nej vi ville inte lägga henne på skötbordet och sedan se henne inlindad i en filt. Vet inte hur många gånger vi förklarat för dem att hon skriker när hon kissat, då blir hon tvärilsk. Och hon behöver inte filt för hon är otroligt varm av sig.
Menmen det är väl bara att låta dem hållas...