I regn och solsken, i vått och torrt, och allt däremellan

Leksi, Välkommen hem och välkommen lille Alfred!
Tack för att du tog dig tid att dela med dig av din förlossningsbeättelse! KLART jag läste allt! Tänk vad individuellt det är med allt! Jag vägrade släppa lustgasen...hihi!
BRA JOBBAT TJEJEN! *delar ut medalj*

Daa, gud, jag satte kaffet i halsen när jag läste, men nu har jag lugnat ner mig. *torkar svetten ur pannan*

EA, ja det var ju skillnad med 4 blåsor mot alla de du hade sist. men det är ju därför de kollar så noga, så de ska kunna höja dosen och detaljstyra så gott det går som jag fattat det. Men jag förstår precis din känsla...jag hade dina och Snailys höga siffror i huvudet när jag fick mina nio räknade och tyckte ju det kändes som att det nogg var fjösigt få men det har de om och om igen förklarat att så är det ju inte. Och för många blåsor vill man ju inte ha. Det måste väl vara därför de började på lägre dos nu va?
*kramar om dig hårt* Jag hejjar allt jag kan!

Ego: inga indianer i sikte. Dag 34 idag.
Däremot har även sambon fått sjukan vi andra fick i veckan så gårdagen var erbarmerlig och kan gärna sorteras undan i arkivet för InaktivaDagarUtanMinnesvärde.
Jag hade fortfarande ont i magen och inte ett skit blev uträttat av något som helst nyttigt slag. På torsdag får vi gäster igen-åtta pers och ena familjen är Familjen Pedant så jag inser att nu ligger vi fet-back på städningen-även denna gång, men jgag känner mig inte precis som ett energiknippe utan tittar på röran och ja, sedan loggade jag visst in här...

Sonja, aldrig i livet! De har sett kaoset i vår lilla stuga. Nu vill de se vårt härliga hus. Jag vill också visa dem vårt hus. Inte vårt kladd och stök. Förresten vill jag ju inte ha det så här ens för mig själv, så jag försöker se det som en bra grej att det kommer folk så man måste ta tag i det.
Fast just nu känner jag mig lite låg och håglös av allt här i livet jag inte fått gjort eller som jag inte gjort som jag borde.
Som att allt bara ramlar över mig och med den en viss känsla av meningslöshet.
Nu behöver vi vara friska framöver och kunna ta saker lite steg för steg så man inte hela tiden känner att inget blir av med nånting alls.

Indianweiss; Jag är som sagt oregelbunden av mig och har inget riktigt "brukar" på mina indianer. Nu med hormonbehandlingarna har det varit lite mindre hoppigt och typ nu tycker jag nog det borde vara dags, men jag har haft månader då det dröjt till dag 42 också, fast det var väldigt länge sedan.

Jag måste isåfall köpa ett. Det tänker jag inte göra på flera dagar. Egentligen tänker jag mest att "jaha typiskt att det ska krångla nu då när man vill omma igång med nästa steg" och det är väl kanske inte så himla konstigt om kroppen pausar sig lite efter en sådan megaproduktion som ivf:et innebär, då den ska fram med tiodubbla antalet ägg än vad som är det normala. Vi får väl se...

Åh, jag veeet! Men du jobbar Sonja, jag har igen ursäkt till varför det inte är skinande rent här...*får ångest och skamkänslor*

Men Fru Bygg- GRATTIS! Gú vad kul! Härligt att det gick så bra! Skål för det! *höjer glaset*

Nu har jag iallafall fått igång en diskmaskin, sorterat och kastat typ en hel pappkasse med papper-igen, skakat ihop pappershögarna på kontoret/lekrummet och plockat ihop leksakerna från förra veckan då syrrans lilltjej var här...
...och så har jag ringt AF och sett till att jag gör det jag ska i den vägen, ringt Foktandvården för min sons räkning-hans ena nya tand saknar emalj längst ut och jag tror det är pga slaget han fik med innebandyklubban för två år sedan.

Och så har jag börjat röja av i köket. Det jag inte begriper är hur det kan komma sig att det blir stökigt igen hela jäkla tiden? Och varför är hela huset fullt av pinaler som man går med från ett rum till ett annat och plockar och plockar? Varför finns det saker som inte har en plats utan bara byter plats hela tiden?

Ute slet jag ner en ljusslinga som hängt i vår ena rosbåge ända sedan vi flyttade hit DEN känns ju sådär aktuell just nu...
Fan, hela huset/trädgården och hela jag känns helt utspritt! OCH inaktuellt också för den delen.

 Lilla lilla Signe!

                         

                              Här kommer en bamsebjörnkram till tråden!

Bruttan, jag ser fram emot att träffa din slagfärdiga 12-åring! *torkar skratt-tårar* I övrigt. vilken soppa!

Hvidis, underbart om farmor! *tittar ut genom fönstret på min lilla bil och undrar hur hon egentligen gjorde när hon fick in 15 barn i sin hundkoja*

Fru sy, SKIT!

Bruttan igen, jag lovar ochsvär att du kommer att känna dig alldeles och fullständigt normal. Eller så kommer vi båda att förenas i insikten hur totalknäppa vi egentligen är. Eller kanske är det våra män som kommer att enas i den insikten...

Bruttan, det är troligt. Vi får muta dem så de inte berättar det för nå´n...

*stortjuter av glädje för Ninnis skull*

*dansar nakendans bland vitsipporna med skumpan poffande och skummande åt alla håll*

         

Fru E, där ser du! Gud vad skönt! Hejja hejja!
Men vad konstigt det ser ut i inlägget du gjorde 3972! Hur fick du texten mitt över dig själ så att säga?
Eller är den bara där på min dataskärm?

Sonja, så här gör du (jag har fått lära mig av en som är något av en expert)

*Hett kaffe i ett högt glas och brun farin lite efter smak, men åtminstone en tesked eller två. rör så det löser sig lite.
*Sedan whiskey. Det är mycket mycket viktigt att det är en IRLÄNSK whiskey. Absolut godast är i mna ögon Tullamore Dew. Skriv upp det!
"det ska var så mycket sprit att  man ser booten på glaset genom blandningen" blev jag lärd. Gör man så, då blir det ganska strakt, så vill man ha det snällare så tar man inte så mycket.
*Sedan ska det vara lättvispad grädde på toppen. Den ska bara vara precis att den håller ihop. Överts strör ma lite mer farin.

Imorgon kommer det åtta pers hit. Vi har inte alls kommit dit vi vill i fråga om hur vi vill ha det när vi tar emot gäster i vårt hem. Men idag är min sambo åtminstone på benen-han spydde aldrig men jäklar vad sänkt han blev av bacillen! Jag hoppas vi har den ute ur huset nu, eftersom det kommer folk. Men ingen har kräkts här sedan i torsdags så det bord väl vara lugnt?

Jag väntar fortfarande på mensen, så något återinförande av upptinad eskimå innna pingst som vi trodde förut lär det ju inte bli. Dag 35 idag.

Vi ska sätta lite fart här med städa, plocka och handla, men jag bara måste berätta:

Igår var vi på utvecklingssamtal, min son och jag. Minns ni ringen runt "ingen" i höstas?
Gud, jag får tårar i ögonen fortfarande när jag ser den framför mig...
Frågan var ju
Har du någon att leka med på fritiden? "många" var ringen runt nu.
Är någon dum mot dig i klassen? "aldrig"
Är någon annan i skolan dum mot dig? "aldrig"
Har du någon att leka med i på rasten? "många"
Hur trivs du i skolan "mycket bra"
Och så vidare...

Alla frågor i hela formuläret hade bästa möjliga svarsalternativ inringat och det enda sonen hade på hjärtat var att en av hans bänkkamrater stör honom så han vill ha mer arbetsro. Hon har ADHD så de är medvetna om att hon är jobbig för de andra och nu ska de byta bänkplatser snart, så det ordnar sig.

I skolarbetet har han tagit elefantkliv framåt med sin läsning och skrivning och "är det någon som vill läsa och jobbar på för att få tid över till sin bänkbokså är det han"

Jag är så glad som en mamma någonsin kan vara. Våra strategier och vårt arbete har fungerat och min pojke har social kompetens och personlig styrka som gjort att han klarat av den här flytten på ett fantastiskt sätt.
Jag är lättad från djupet av mitt hjärta.

EFTER såklart! Irish Coffe är ju som en efterrätt juh!

Nej, skärpning Passion, detta går inte. Dags att ta sig samman och sätta fart. Hej´rå, kanske kikar in ikväll och ser hur på lset alla är!

Vi har fått en del gjort idag och jag har nu en exemplariskt ren kyl, städat skafferi och skinande rent kök och båda badrummen. Vi har egentligen mest golven kvar och dem gör vi imorgon.

Jag struntade i all städning förut idag och gick uut och renasde klart den förbaskade rabatten och såg till att få ner mina stackars Penséer som försmäkttat i sina krukor alldeles på tok för länge. Dessutom fyndade jag små häng-sälgar nere på affären och stoppade ner dem med. Nu ser det så väldigt mycket bättre ut än förut och framförallt är det klart så jag slipper ha det som ett dåligt samvete över mig. Mysigt nog kom sonen ut och undrade om inte han kunde få plantera med mig.

Vi har även varit  och storhandlat, på bolaget och fyllt på förrådet och så apoteket.
Detta innebär att vi nu kan fortsätta fixa härhemma och komma så långt vi kommer helt enkelt i städväg. Det klart viktigaste är gjort.

Nu hällregnar det på allt det nyplanterade. Det är bra!

Jag önskar alla en trevlig helg, för nu får jag huset fullt och det ska bli så roligt!
Det är de första som kommer hit till oss förutom släkten.