I regn och solsken, i vått och torrt, och allt däremellan

Ååh, GRATTIS Bruttan med familj! Välkommen, Grodan!

*kastar mig också in i Ninnis-kramkalaset*
Hur är det, vännen?

*kramar alla andra också*

Oj. Här har det hänt saker....
Undrar om de gamla smiliesarna finns kvar?

Testar någon till.

Ja, de verkar finnas kvar. Skönt. 

Ninnis: hur är det med dig idag? Jobbigt att bli osams sådär.
Och trist att det drar ut på tiden med renoveringen.
Kram.

Sonja: Fy vad jobbigt med de svullna benen. Hoppas du hittar någon varaktig lösning till det. *hejjar och peppar för cykelfixning*

Förresten, Sonjag och Ninnis: Jag tycker att det börjar kännas tjatigt att gnälla om trötthet och illamående, men det verkar ha blivit en del av mitt liv nu. Illamåendet är inte alls lika påtagligt som i höstas, tack och lov, men det ligger ändå i bakgrunden och stör. Tröttheten är som den är. Tänkte försöka mota den med motion. Hittills funkar det sådär, men man kanske behöver komma igång ordentligt.

Annars har jag äntligen tagit tag i syendet och skaffat material och mönster. Ägnar en del av mina kvällar åt att sitta med mitt "Super Easy"-mönster och inte fatta någonting. Fast till slut fattar jag nästan i alla fall.

Oj. Varför blev texten alldeles grå?

Hihi. Lyckades läsa mitt eget inlägg fel och undrade vad jag menade med kramut-brott.