MAJ 2010 del 5
Så roligt att läsa om hur ni alla träffade er blivande, jag måste ju oxå dela med mig.
Sommaren 98 flyttade jag från stockholm (där jag levt singelliv tilsammans med 3 tjejkompisar i ca ett halvår) till Halmstad där jag träffat en kille genom brevväxling. Vi blev ett par men det funkade inte riktigt bra och när han berättade att han skulle åka till kosovo på fn-tjänst så sa jag till honom att jag kommer inte sitta hemma och vänta på honom (inte lönt att vänta på något som ändå inte var bra). Kort därpå var jag och hälsade på en kompis på hennes jobb och där var HAN. Jag va inte speciellt intresserad men la märke till honom. Någon dag senare ringde kompisen och sa att HAN hade frågat efter mitt telnr och hon hade gett honom det. HAN ringde och bjöd mig på bio, vi såg Tomten är far till alla barnen och gick sen o tog en fika. Jag var inte speciellt intresserad då jag fortfarande inte riktigt hade glömt mitt x. När HAN pratade om att flytta till Stockholm så gjorde jag allt för att övertyga honom om att det va det enda rätta, då behövde jag ju inte avstyra att det inte skulle bli något ifall han skulle bli intresserad utan då hade det ju skett naturligt.
Men han flyttade inte utan fortsatte ta kontakt med mig och en kväll när vi pratade i telefonen så sa det bara klick, jag blev alldeles varm av att bara höra hans röst och helt plötsligt hade jag glömt mitt x.
Någon dag senare var vi hos den gemensamma kompisen och tittade på film, när filmen va slut hade han lite bråttom hem då han skulle upp tidigt och jobba så när han skulle säga hej då så stod han och masserad kompisens axlar och jag kände att jag blev riktigt svartsjuk, då fattade jag att jag började bli kär.
Kort därpå fyllde han 25 och jag blev bjuden på 25års fest, vi blev båda lite på lyset den kvällen och det va då första kyssen kom, sedan dess har det varit vi.
Detta var 2000, 2003 förlovade vi oss i Paris, 2004 kom första sonen, 2005 köpte vi hus, 2007 kom andra sonen och nu 2010 så gifter vi oss.
Undarar hur livet hade sett ut om han flyttat till Stockholm? Tur han inte lyssnade på mig