Om barn på bröllop

Nu har jag inte orkat plöja igenom hela tråden...

Varför skulle det på något sätt vara otrevligt att ha barnfritt på sitt bröllop? Vi kommer att servera ganska mycket alkohol och jag tycker verkligen inte att det är en miljö som är direkt lämplig för barn. Är det något som verkligen kan ha ett motargument för det?

Visst är det härligt att vi lever i ett fritt land där alla får tycka och tänka som man vill?!

Att vi har alkohol på festen är ju såklart inte the main reason till att barn inte är välkomna. De "barnvänliga" bröllop jag har varit på har inneburit spring, skrik, gråt, höga skratt mitt under rörande tal, skrapsår och annat. Vanligtvis skulle jag tycka att det är härliga ingredienser i livet - men inte på vårt bröllop. Jag fattar ärligt talat inte grejen med att folk blir sura/irriterade/gnälliga för att man inte vill att deras barn följer med på bröllop. Varför? Kan någon svara på det?

Och jag vill poängtera att vi ska inte på något sätt ha ett fyllekalas, men precis som VincitOmnia skriver så är det en lång dag med många skål.

På vilket bröllop dricks det "något glas vin"? Det är en lång dag med många skål. Det är klart gästerna blir berusade.

Du måste ju utgå från dina gäster också såklart, eller har ni festen i olika rum? Om du har gäster som du vet kan bli väldigt berusade så handlar det ju helt plötsligt inte bara om dig.

Men det är väl ingen här som har sagt att alkohol på festen är ENDA anledningen. Däremot anser jag själv att det är viktig aspekt som man bör fundera lite över.

Jag har bara svårt för alla dessa föräldrar som tror att alla älskar deras barn lika mycket som de själva gör. (OBS! Denna sista meningen var inte specifikt riktad till någon särskild i tråden)

Man eller du? Kan du ta ansvar för att inte dina gäster gör det? Det blir ju trots allt många skål vid tal etc.

Så par som väljer att inte gifta sig är ingen familj? Förstår inte riktigt var du vill komma.

Dessutom är det väl så att andras barn kanske inte har med bröllopet att göra, eller? Om man har egna barn så är det ju skillnad. Men andras barn har definitivt inget med vår fest att göra. Jag förstår inte hur man kan ta illa upp för att man vill ha barnfritt.

Vad en uppslagsbok säger och vad man menar dagligdags måste ju ändå vara en väsentlig skillnad. Eller?

Men man kan väl se sig som en familj oavsett vad en definition säger från en uppslagsbok, eller om man är gift?

Jag upplever mig ha förklarat tidigare. Jag tycker inte att barn hör hemma på vårt bröllop för att:

1. Jag vill inte ha massa spring och skrik.
2. Det kommer att bli en hejdundrande fest med alkohol och jag tycker inte att det är en lämplig miljö för barn.
3. Jag vill att barnens föräldrar kan roa sig utan sina barn, dvs. slappna av och bara bry sig om sig själva en stund.
4. JAG har ingen emotionell kontakt med mina vänners barn. Det är deras barn. Punkt.
5. För mig är vårat bröllop något som vi vill sätta en vuxen prägel på.

Jag förstår inte riktigt vad det är som du upplever att du inte får svar på? Att du inte förstår mig är en sak, men vi måste väl ändå acceptera att vi tycker olika?

Det jag har svårt för är föräldrar till barn som tar illa upp när deras barn inte blir bjudna. Då känner inte jag att min ståndpunkt accepteras eller respekteras.

Som någon skrev i en annan tråd (eller om det var denna) så handlar det inte om en fylle fest. Men om vigseln är vid två, första skålet är vid tre och sista strax efter tolvslaget (ofta senare) och många tal med skål däremellan. Det blir en del mängder vin. Det kan det bli utan att det blir fjortisfest.

Fast jag tycker att vi är en familj nu också. En familj är inte ett statiskt tillstånd.

Det vi kommer att fira är att vi har gift oss. Det vill säga att vi har tagit ett steg till i vår relation. Det innebär dock inte att vi inte är en familj nu. Och om ni nu firar att ni blir en familj har det väl inte med andras barn att göra?
Tycker det är stor skillnad på att fira att man blir en familj (som du menar) och en familjehögtid. För mig är inte det samma sak alls.

Bästa definitionen än så länge som jag skriver under på!

Så det är bara vissa barn som får komma? Jag fick för mig att du i din trådstart skrev om att föräldrarna är de som bör bedöma huruvida deras barn ska komma på bröllopet eller inte?

Jag har småkusiner som inte är bjudna till bröllopet. Inga konstigheter alls tycker jag. Min gudson är inte heller bjuden till bröllopet. Hans mamma vill för den delen inte ha honom där utan hon vill kunna umgås med andra vuxna. Hade han varit där hade han krävt uppmärksamhet hela tiden.

Jag respekterar att du vill ha barn på ditt bröllop, men för mig är det viktigt med en ömsesidig respekt tillbaka för oss som vill ha ett barnfritt bröllop.

Och när det gäller begreppet familjehögtid. Jag ser familjehögtid som exempelvis jul. Och vad jag vet så är det inte som firar jul med sina kompisar. Vi kommer att ha fler kompisar än släktingar där så för oss är det inte alls en familjehögtid i den bemärkelsen. För mig är bröllopet något som inte är jämförbart med något annat och ska därför diskuteras enskilt utan att man blandar in andra högtider.

Men jag måste bara få ställa en fråga rörande inlägget ovan. Ska man räkna med att gäster inte VILL komma bara för att det är barnfritt? Det är just det som jag upplever att jag inte fått svar i tråden av. Vi har slaktat rejält i vår gästlista och de som kommer borde kanske bli glada för en inbjudan, eller? Jag menar inte att folk ska hoppa upp och ner av glädje för att de får lov att delta under mitt bröllop. Det jag menar är att gästlistan är vald med omsorg och det skulle vara tråkigt att få reda på att någon inte VILL komma bara för att det är barnfritt.

Att det kan vara svårt med barnvakt etc köper jag, men då är det ju mer att man inte kan komma, snarare än vill.

Nja, alltså jag räknar inte med att gäster tackar nej och att vi därför kan bjuda fler än tänkt. Vi har nämligen inte så många barnfamiljer bland de inbjudna.

Det jag däremot är förundrad över är att man faktiskt inte blir glad för en inbjudna. man kan ju välja att se saker på olika sätt. Antingen blir man glad för att man fick en inbjudan eftersom det där med gästlistan kan vara ett gissel. ELLER kan man fokusera på att irritera sig på att ens barn inte är välkomna. Och det är där det med VILJA kommer in.

Jag tycker själv att det har varit sjukt svårt att skapa gästlistan och som jag nämnt tidigare så har vi slaktat rejält i den (av olika orsaker såsom platsbrits etc.). Att man då skulle bli sur och inte VILL komma för att ens barn inte är välkomna är för mig ett mysterium.

eldstad: Tack för att du orkar ta dig an mina frågor. Det handlar om i grund och botten hur man ser på saker och ting. Jag respekterar människor med principer (jag är själv sådan) men jag är otroligt glad att vår bekantskapskrets inte består av SÅ principfasta människor som inte skulle vilja komma pga att vi utformat vårt bröllop som vi har gjort.