Dra ner gästantalet på brudgummens sida? Hjälp...!

Vi har sagt att vi vill ha ungefär lika många gäster från varje sida, så att det inte känns som en persons bröllop. Det var helt okej med min Fästis och därför har han tagit bort några av "sina".

Vi har bjudit ca 120 gäster, och 50 av dom är på min sidan medans 70 är på killens. Min andra hälft har en otroligt stor vänskapskrets, så jag får bjussa på det. Det enda jag tänker på är dock att det kommer se lite skralt ut på min sida i kyrkan.

Jag tycker självklart inte att man behöver bjuda folk på jobbet bara för att. Jag har bjudit de kollegor som också har blivit mina vänner. Särskillt om man har en pressad budgett och dessutom inte känner sig bekväm i allt för stora sällskap!

Jag personligen tycker inte att man ska vara tungen att ha lika många från varje sida. Konstigt resonemang om den ene har stor släkt och umgänge medans den andre inte Ska man straffas för att ens släkt är stor? Fattar inte detta. Blir ju konstigt om tex hela släkten bjuds från brudens sida men inte brudgummens.
Men i ert fall kan det ju vara lite lättare att dra ner. Bestäm er för hur nära kompisarna skall vara och bjuda lika för båda. Bjuds dina barndomkompisar tex så bjuds han etc. Jobbarkompisar måste absolut inte bjudas. Kan ni bjuda bara dem ni båda umgås med? Jag har då aldrig varit på jobbarkompisars bröllop eller varit med om att chefter/kollegor varit på andras bröllop.
Föräldrars vänner kan vara känsligt. Vi bjöd vissa men svärmor blev lite stött då vi inte ville och min svärfar inte ansåg att vi behövde bjuda in några (som dessutom är från ett annat land). Mina svärföräldrar är ett ganska stort gäng och för dem var det självklart att deras vänner skulle närvara, mina föräldrar har inga de umgås med på samma sätt så de går på barnen bröllop. Men vi bjöd de föräldravänner som följt min mans uppväxt och som har en närmare relation med honom/oss. Vart er gräns går får ni känna efter. Ta en lung stund och gå igenom alla tänkbara namn, ha budget och olika alternativ klara och dra gränser efteråt. Börja med att planera hur bröllopet ska vara, inte vilka som ska närvara. Ibland kan man ju skära i budget/bröllopets utformning för att få in fler gäster. Tänk vad som känns viktigt för er och se till att det inte bara är en som måste kompromissa. Båda måste göra uppoffringar eftersom det är bådas bröllop.

Vill bara svara på det här.

Jag och min fästman har ungefär lika stor bekantskapskrets och släkt. Men när vi skrev ner lista över inbjudna så hade han bjudit in betydligt fler (och det gick att skära ner där). Jag vill bara inte att varenda tal och spex handlar om honom utan om oss lika mycket. Annars skulle det nästan kännas som att jag var på någon annans bröllop. Jag vill att vi ska kunna njuta lika mycket och att det handlar om OSS tillsammans.

Förstår att det inte ser ut så här hos andra och jag förstår också att det kan bli löjligt att dela lika för delandets skull. Men som sagt - vi har hittat vad som passar oss.

Haha, ja det kommer nog eka på min sida om vi kör på det traditionella "budens- respektive brudgummens sida" vid vigseln. Men ja, det känns som att folk borde ha förståelse för att man kanske inte blir bjuden om man bara är på jobbsnackarnivå till skillnad mot en kollega som man kanske tar en öl med på fritiden. Dock är min blivande man lite av "det fixar sig mentaliteten" :)

Ja, här är ju just hans jobbarkompisar och kollegor det som jag skulle villja dra ner på. Vissa kollegor förstår jag ju att han vill ha med, vissa vill jag också ha med. Men själv har jag valt bort endel vänner just för att inte öka på antalet när hans sida är så stor.

Att dra ner på andra kostnader kring bröllopet är smart, men det känns som vi redan har pratat om så mycket som kan göras billigare på alla områden; fixa egen mat och tårta, vän som fotograferar, billig klänning, fixa eget hår, vilda blommor till dekoration, självkostnadspris på dryck.

Det är klart att man inte måste ha exakt lika antal gäster från vardera sida, men jag tycker faktiskt att det är mest rättvist att man har UNGEFÄR lika många ifall det är nödvändigt med nedskärning av ekonomiska skäl.

Jag hade ca 20gäster (inklusive respektive) och min make 24, totalt 44st.

Min make har större släkt i Sverige än vad jag har och fler "bekanta", men han fick helt enkelt skära ned på sina vänner och släkt till de absolut närmaste. Annars skulle vi behöva bjuda varenda kusin, kusinbarn, bekant och deras respektive. Skulle slutat på närmare 80personer och det skulle vi inte ha haft råd med. Tanken var också ett litet intimt bröllop för de allra närmaste, för DE personerna som vi visste verkligen verkligen ville se oss bli vigda och fira det.

Jag hade inte bjudit en massa arbetskollegor och bekanta, utan de allra närmsta vännerna. De personer som inte blev bjudna till bröllopet var inte så närstående min make, men de har heller inte ansträngt sig för att hålla någon vidare kontakt med honom efteråt (vi förklarade noga varför vi inte kunde bjuda så många), så det känns som att vi fattade rätt beslut där. Om de ändå inte orkat hålla kontakten nu så var de väl inte tillräckligt nära för att komma på bröllopet heller, så krasst tänker jag

Vi kommer att bjuda ungefär lika många från varje sida, men det beror på att vi har ungefär lika många nära och kära.

Jobbarkompisar som inte är sådana han umgås med på fritiden kommer inte att bjudas, det ser båda som självklart. Liksom jag inte bjuder hela min klass utan bara de som jag umgås med.

Du kan väl berätta för honom hur du känner, att du inte är riktigt bekväm med så många människor och att du också tänker på ekonomin och därför tycker att kanske bara de han umgås med privat behöver bli bjudna.

Dessutom behöver man ju inte tvunget sitta uppdelat i kyrkan, man kan väl sitta lite hur som! Märker att detta blir mer och mer vanligt!

vi har satt inga jobbarkompisar (förutom en som är en vän till oss som vi känt långt innan vi började på samma arbetsplats), o inte hela släkten heller. Vi tar dem som är viktiga för oss, som vi vill ha med, inte dem som kan tänkas bli glada för en inbjudan.
Däremot har vi inte gjort några regler så att det ska vara lika många från vardera sida, min släkt är enorm mot hans, vi har många gemensamma vänner även fast de kanske från början var hans eller mina.

Det känns rimligt, att han kanske kan hålla sig till de han umgås med privat. Dock blivit bjudna till en av hans arbetskamraters bröllop (en som han inte umgås med vanligtvis) men det borde väl vara förståeligt att vissa vill ha ett mindre bröllop/bara råd att bjuda de närmsta. Hoppas jag..?

ja, men alal har ju olika budget. och vill man ha ett litet bröllop så spricker ju den drömmen rätt snabbt om man ska bjuda en hel avdelning på 40 personer...
J Bananas skrev 2010-03-23 13:51:59 följande:

När jag läst hela tråden slås jag mest av att det känns som att ni behöver sätta er och diskutera hur ni ser på bröllopet! Alltså vilken är hans vision och vilken är din och hur kan ni kompromissa ihop dem!??

Irrelevant ur många som är från vilken sida eller inte. Lycka till!

Säg bara de närmaste!!!!!!!

Det finns inget tvång till att bjuda jobbarkompisar!!!!! Och personer man ser 1 gång om året osv.......

Min släkt är bra mycket större än min m2bs släkt. När vi sedan kollade på kompisar blev det faktiskt så att hans kompisgäng blev lika mycket större än mitt som min släkt var större än hans. I slutändan blev det ungefär lika många.
Man måste absolut inte bjuda alla på jobbet, jag bjuder de två kollegor som står mig närmast och som jag räknar som vänner. En annan har bett om att få komma till vigseln, det får hon naturligtvis. Kan ni inte göra så, att de som ni inte bjuder till festen i alla fall blir bjudna till vigseln?

Tack för alla svar :)

Att det är olika många från den enes sida spelar ju inte så stor roll, för mig iallafall, det är mer totalmängden som är grejen.

Vi ser kanske lite olika på hur vi vill ha bröllopet, jag vill ha ett mindre, mer avslappnat bröllop, han vill helst ha lite större och högtidligare. Men som sagt, han är nog lite för optimistisk angående budgeten.

Men nu har jag tagit upp det och vi kompromissade som så att vi enbart bjuder in de jobbarkompisarna som han är mer bundis med. Så vi har iallafall gått från ungefär 70 till 55 gäster. :)

Vad skönt att det har löst sig och att det blev bra för er båda!

Vi har precis samma problem. Jag har flyttat rätt mycket och mina vänner är inte bekanta med varandra. Min BM har bott på samma ställe i hela sitt liv och alla killarna känner varandra. Bjuder man en så måste man alltså bjuda alla. Vi valde till slut att kapa gästerna på hans mammas sida, för de träffar han inte så ofta. På det sättet så fick vi ner gästlistan med nästan 30 personer! Jättejobbigt och trist att man måste göra så, men för det första så ryms det ju bara ett visst antal i lokalen och sedan kostar det ju en del...och man ska ju bjuda folk för att man vill och inte för att man måste!

...och du, jag tycker att det är HELT OK att välja bort föräldrars vänner, arbetskamrater och gamla vänner!

Vi bjuder inga jobbarkompisar alls. Jo en, som vi båda umgåtts med privat väldigt många gånger (min BM:s jobbarkompis + att jag är kompis med hans flickvän).