"Jag" och inte "vi"

Jag försöker att vara väldigt noggrann med att uttrycka mig som "vi" i bröllopssammanhang. Vi har planerat det hela tillsammans i väldigt stor utsträckning, och jag tycker precis som du att det är vi som gifter oss!

Det är sant att man är två som ska planea bröllopet!! Men känns dock inte helt ovanligt att många har känslan av att det bara är en person som planerar och den andre tänker att det löser sig...

Jaa tyvärr tycks det ju vara ganska vanligt att bara en av parterna sköter planeringen.. Dock håller jag med TS om att det låter himla tråkigt när det uttrycks att i jag-form. Men så är det kanske för en del..

Jo det har du rätt i. Men jag tycker att det är jag som skriver av mig här, så därför blir det att jag skriver jag.

Vi är två som är lika engagerade i vårt bröllop. Dock är vissa saker lite uppdelade som t ex min brudklänning, och mina blommor och mitt hår etc. Likadant för honom, hans kläder, skor. Ja ni förstår.

Sedan är det ju som fibos skriver, det är bara jag som skriver här, så det kanske uppfattas som det bara är jag som planerar, även om jag egentligen menar vi. Jag skulle aldrig fatta ett beslut över hans huvud.

Äh, en bagatell egentligen tycker jag :) Det blir ju ibland "jag" bara i farten när man skriver! Inte för att jag vet vad jag själv brukar skriva :P

Precis! Även om jag använder "vi" ibland också. Händer även att jag säger "hemma hos mig" fast det ska vara "hos oss" såklart. Men jag har inga onda baktankar med det ;)

Håller med till fullo!

Visst är det ok att säga MIN klänning... skulle vara kul att se mannen i den men lär inte hända. Men i övrigt håller jag med. Det är två som gifter sig och då är det ändå bra att man gör saker gemesamt och bestämmer tillsammans.

Vi har varit och besökt konditorn, floristen, skoaffärerna, guldsmeden etc tillsammans. Det enda som vi inte gjorde tillsammans var just att köpa min klänning... den ville jag hålla hemlig och detsamma tyckte sambon, men har har sett bilder på den, men inte när jag är i den.

När man skriver jag så påminns jag alltid av de lite mindre roliga inläggen som man sett här inne ex: "Min klänning kostade 25-papp" står det i ett inlägg, veckan efter skriver samma brud:  "nu har min m2b gått och köpt en frack för 5 tusen!? Hur vågar han göra det utan att meddela mig!? Han skulle ju HYRA en!"
Den typen av inlägg gör mig bara rasande, snacka om att vara orättvis och bara tänka på sig själv. Och det är bara en av många sådana som jag läst...

Vi har inte kommit så långt i planeradet än, hänger mest här för att få och bolla idéer. Därför blir det mycket "jag tycker den är fin" "jag tror jag skulle göra/tänka såhär" osv.. Men jag håller med dig, det är absolut vårt bröllop. Besluten som gäller det, gör vi tillsammans.

Tycker det känns lite beklämmande då många verkar behöva "övertala" sina respektiva om att få en dyrare klänning eller just den ring de vill ha osv. Just de diskussionerna har nog vi hemma. Jag skulle inte fatta ett beslut ensam. 

Men. Han jobbar 9-10h/dag. Jag studerar 4h/dag. Det blir onekligen mer planering för mig. Jag sköter gallringen och idéerna och han väljer och har en åsikt. Så gör vi med det mesta. Jag har 1000 idéer, han genomför och förfinar dem. Vi är bra på olika saker.  

Vårt bröllop, men min planering, alltså JAG. så har vi kommit överrens, bara jag inte läger mig i musiken på festen, spriten eller vad han ska ha på sig och eftersom vi är extremt lika i tankar så funkar det fint för oss.