Hur man fastnar och aldrig kommer loss igen

Tvärsäkert!

Been there-tänkt that...Och man får skavsår i hjärtat av alla skuldkänslor och dåligt samvete ibland.

Jag hittade en liten bok i en låda här där jag skrivit till min son lite ibland. Som dagbok, fast väldigt sällan typ. Iallafall berättar jag där hur jag en dag belv skitarg på honom när jag hittade honom i källaren då han snott sin fjärde glass för dagen. Chokladig runt hela munnen och med en mycket skyldig men rätt gald min. När jag senare på eftermiddagen satt med honom på altanen och far i huset var med sa jag "XXXX, blev mamma jättearg på dig idag?"
Följande svar kommer ur avkomman:

"Jaaaa, jag äh-äh-äh-ääää *visar hur mycket han grät*
Mamma grrrrrrrrrrrrrrrrr *rynkar hela ansiktet och morrar så argt han kan*
Jag AJ! *griper hårt tag i sin ena arm med den andra och visar hur hårt mamma tog i armen*

Ja, jo, bra presis exakt så var det.....

hihihiiiiiii, sådant ordsnubbleri som det i inlägg 7 i den här tråden tycker jag är så himla roligt! Det var det enda jag log åt på hela dagen igår...

www.brollopstorget.se/Forum-1-86/m3739174.html

Snorkis, förvärkar?  det ska du väl inte ha redan helst va? För det är väl rätt många veckor kvar? Vilken vecka är du i?

Snorkis, okej då tycker jag vi bestämmer att lilla My/hattifnatten/hemulen eller vem h*n nu är får ta och stanna på plats ett gäng veckor till!

Mugglan, jag är också rätt sträng och avskyr tjafs och framförallt gnäll. Aahhh! Jag brukar säga att du får känna precis vad du känner och vara arg, glad och ledsen vilket som helst, men gnäll inte utan berätta riktigt vad det är! -Åh,  jag blir irriterad bara jag tänker på det där gnället märker jag...

Hahah, förresten så var vi ju på fotbollsmatch i helgen och det var verkligen snorkallt. När vi åkte på förmiddagen sken solen, men under matchen ven nordanvinden. Vi var två mammor där som hämtade filtar och jackor som ungarna fick värma sig i när de var utbytta. En del pojkar tyckte inte alls att det behövdes. "Max, ställ dig upp och kom hit och ta på dig jackan. Det var inte en fråga" kommer då ur mig lika självklart som om han vore min unge. Det roliga är att någonstans märker folk-barn som vuxna-när det inte finns något förhandlingsutrymme utan är enklast att göra som kärringen säger...

Hans mamma gav mig förresten ett strålande leende och sa "underbart-det var inte en fråga- det ska jag också börja använda. Det kan ju vara en aning känsligt att säga till eller strya upp andras barn. Tur att hon inte var så.

Lappis, åh vilken lättnad att hon verkar positiv! De där samtalen måste ta jädrigt mycket energi. Hejja!

Lappis, om du -mot din egen förmodan- ändå skulle bli gravid så tycker jag att vi gör ett mittuppslagsreportage med magbilder och allt i tidningen. Så det så! Och det alldeles oavsett antal kilon.

Lunch! Ja ojsan vad mycket klockan är! Här är vi i pyjamas fortfarande, för sonen vill att vi ska ligga i sängen och läsa Harry Potter och jag går och är lite lagom ämlig och undrar ifall jag också ska bli sjuk eller ej. (alltså, det GÅR inte att torka jätterkräkpizzor utan att efteråt undra om man nog inte mår lite illa själv också)

Så jag har sovit med honom i omgångar på förmiddagen och sedan bara tänt upp i pannan och kollat vad ni gör. Fan vad ruggigt det är förresten! Det har hällregnat här och igår kom en hagelskur av bibliska mått in över byn. Allt blev helt nermörkt och man undrade "vem släckte lyset".

Lappis, flytta till en annan kommun? Vaffan, får man inte bo vart man vill ifall man ska duga som förälder? Vad är DET för skit? Och vart är det isåfall man borde bo? Oj, nu retar jag upp mig här!

Helt sinnessjukt, att det ska hänga på individnivå med så viktiga saker. Jag bli galen!
Fast jag fattade visst lite fel först, för jag fick intrycket att de kunde säga till er "nä, ni bor inte på ett bra ställe, ni behöver flytta först för att komma ifråga". Men så kom jag ju på att det ju är ens kommusom utreder. Men ändå är det helt sjukt att samma människor kan få ja på ett ställe och nej på ett annat.