Idag berättade jag om er för vår socutredare. Det var faktiskt maken som påpekade att jag hade glömt att säga något om min umgängeskrets ... typ vilka vi har kunnat prata med om vår IVF/hur vi har hjälpt oss igenom denna situation etc. Hon blev mäkta förvånad och hade nog aldrig tidigare hört talas om detta och tyckte nog det var ganska så otroligt att vi numera även träffas.
nenne - njaaaeee, så mycket scout är hon inte. Tänk nästa gång (om 2 veckor) ska hon komma hem till oss! Måste baka något ... jag som aldrig bakar!
nenne - superhäftigt! Berättade att vi hade hälsat på Sweet och att hon är adopterad ... såg pluspoängen hagla ned på hennes anteckningsblock 
.
EA - vilken ruvardag är du på?
Skämt å sido så verkar vår soc.tant hitta pluspoäng på alla möjliga håll och kanter när vi sitter och berättar om våra liv. Bl a sa jag idag att ett fel jag har gjort i mina tidigare förhållanden är att jag inte givit upp utan kämpat aldeles för länge med totalt hopplösa psykfall. Då säger hon - det är bra! Uthållighet måste ni ha när ni får barn. När vi sedan sa att vi kan tänka oss att leva utan barn (visst, sånt borde man nog inte säga i adoptionssammanhang men det gjorde vi ... eller var det jag? förmodligen! 
) så säger hon - bra, för det kan bli en otrolig börda för barnet om det är det enda ni kan tänka er att leva för.
Vickan instämmer - tusen tack för att ni finns, stöttar, kramar och kommer med goda råd!!!
Sweet - fick förslag här ifrån jobbet om lite ost ... och vin!!!
Slänga ihop en kaka kan jag absolut göra ... men jag bakar verkligen sällan utan är mer för efterrätter och mat.
Sweet - hur är det med halsen? Mår du bättre eller är det samma "host, host" som tidigare?
Sweet - tack, tack det värmer otroligt att höra att det märks att vi trivs med varandra. Fast när vi var hos er så var vi så trötta att ögonen gick i kors och inte speciellt varken gulliga eller mysiga mot varandra.
