Hur man fastnar och aldrig kommer loss igen

telis Tack, men jag känner mig bara tjurig och motvals och som världens sämsta. Nu ska jag klippa mig. 

och här har också citronkladdkakan spridits vidare, den blev ofantligt poppis!

oj, fick ett sms som jag måste berätta om innan jag sticker till frissan! 

PB "Okej, tro't om ni vill  – bilen la av mitt på en bro mellan Enköping och strängnäs igår, Hann precis rulla av innan broöppning...." Det står lite mer men kontentan var att sonen fick sova hos kompis och de hos sväronen och hoppas på att bilen går att laga idag. Så nu vinkar jag från PB *vink vink* 

god morgon!

Kollegan "sjuk" idag, så jag sitter här själv igen (åh jättetråkigt, verkligen...pfffffffhahah!). Men jag pratade ju med vår boss alldeles efter vår catfight igår (hans uttryck ) så i morgon ska vi ha samtal alla tre + honom i Sthlm. Får se om hon blir mindre hönsmamma efter det. Vi har ju tagit upp det här några gånger tidigare men jag vet inte varför det blev hus i helvete den här gången. Kanske kom åt rätt knapp, som någon av er sa. Jag funderade på vad vi sa igår och det enda jag kan summera ihop det till är att hon är skitskraj att jag ska ta hennes jobb eller nåt, men det vill jag verkligen inte ha. Men vi ska väl samarbeta utan att konkurrera med varandra om vem som är bäst? Vi andra två får ju aldrig någon chans och när vi får det så gör vi, enligt henne, fel eftersom hon håller inne med en massa bra att veta. Men det är ju så petiga saker som hon gott kan berätta och vi fixar det till nästa gång... 

Oms, förstår dilemmat! Hoppas ni kommer fram till det rätta, hormonpåslag eller diagnos! 

Porchez – rajraj på en tisdag?!?  

lappis – ja vi ska åka tåg. vet dock inte om vi åker på samma.... 

Konstigt att kakan blev så kladdig? Men det blir säkert jättebra. LYCKA TILL IDAG! Och du har ju precis haft 40-årskalas

precis vad jag bävar för. Men. Hon är ju inte den som håller käft heller, så varje gång vi åkt långt så pratar hon så trumhinnorna trillar ur. Oftast är det samma historier jag redan hört några gånger. nej, jag tror inte att det blir så hemskt, så sur är inte jag och vi har ju mailat varandra och pratat lite i telefon (fast vi har ju inte nämnt bråket). Hoppas vi inte tar samma tåg...

AM – Usch jag ryser! Vad otroligt tragisk den sjukdomen är, så sorgligt!!! 

Koko – minns inte om jag skrev det men jag lånar gärna sjalen och det där andra du skrev!

muggles – no mens for YOU! Ja, jag har läst bloggen, hon skriver ju fan roligt även när det är misär, hahaha! Pangelipang! Nä, jag är inte alls rädd att läsa, syrrans förlossning var ju inte heller någon solskenshistoria med blod som sprutade ner barnmorskan och allt, jag tycker det bara är intressant för hur det än blir på vägen så slutar det ju oftast lyckligt.  

lappis – men fasen vad typiskt! Vad göra av all citronkladdkaka nu? Expressbud norrut, en sisådär 17 mil, kanske? 

vad skönt att hon ändå skrev att det inte påverkade er, för annars hade jag blivit orolig att det blir senarelagt.