Jag tycker inte heller att det är fel alls. Min pappa ska följa mig fram till altaret (alltså INTE ÖVERLÄMNA mig). Det är så jag ser det...att han följer mig som ett stöd och inte att han lämnar över mig till en annan man.
Vår präst frågade hur vi ville gå in. Vi fick bestämma helt själva. Han hade absolut inga problem med det. 
Tack =) Ja, det är så jag ser det. Och egentligen är det väl det som är viktigast...hur bruden själv ser på det? Inte hur alla andra ser det.
Tycker också att det är kul för pappa att kunna va lite delaktig i bröllopet (inte bara köra mig till frisör, smink mm). Mamma och syster har ju varit med o tittat på klänning och skor. Och så får pappa också va med på ett hörn =) Visst är det min blivande jag ska gifta mig med, men vill gärna att familjen ska va delaktig också.
Jag gör inte det för att jag vill att alla ska titta på bara mig när jag går in (hatar att stå i centrum) Men känns helt underbart att min blivande ska stå där framme och när jag o pappa kommer in så kommer min blivande se mig i min klänning för allra första gången (om vi nu inte springer på varandra nånstans i kyrkan, hehe).
Men som fam Lundqvist skrev så ska ju varje par göra det som känns bäst för dem.
Som jag skrev i ett tidigare inlägg så tycker jag det är fint för att pappa också får va med. Och sen är det ju det med att jag och min blivande inte har sett varandra innan...har inte sett varandras kläder och så.
Det är ju också väldigt speciellt och pirrigt =) Man undrar hur han kommer se ut och undrar vad han kommer tycka om hur jag ser ut. Och hur kommer han reagera när han ser mig =)
Så tycker jag iaf =)
Min mamma då? Jo, som jag har skrivit så har hon och min syster varit delaktiga i bröllopet genom att följa med mig och prova klänningar och skor och så. Det har ju inte pappa. Och jag vill inte att han bara ska va min chaufför så därför vill jag att han ska följa mig så att han också får vara med.
Jag och min blivande kommer står där framme sen och stötta varandra.
Du vill att din blivande man ska följa dig...och jag vill att min pappa ska följa mig. Så är det bara.
Nä, mina blivande svärföräldrar är inte oviktiga för mig. Men det är ju inte de som är mina föräldrar...det är ju av mina föräldrar och min pappa som jag vill ha det stödet. Det är väl inte så konstigt. Det är ju med mina föräldrar jag bodde i typ 22 år. Inte mina svärföräldrar även om jag har känt dem länge.
Jo, men hur kul kan det vara för honom att bara köra mig överallt? Är det inte lite skillnad på att vara chaufför och att följa mig på mitt bröllop?
Men lite pampigt och lite uppvisning får det väl ändå vara? Annars kan man lika bra gifta sig med bara två vittnen istället.
Oj, vilken tråkig inställning du har.Lite synd alltså. Kan du och ni andra som är så emot detta inte bara fatta att vissa vill gå in med sin pappa? Vi som vill det klagar ju inte precis på att ni vill gå in med er blivande.
Är det verkligen något som ni vill lägga tid och kraft på?
Visst, detta är ett forum där man ska diskutera saker. Men just denna diskutionen leder ju ingenstans. Det kommer ju vara så att vissa tycker på ett sätt och vissa på ett annat.
Jag bara tycker det är så tråkigt att så många har så tråkig ton i sina inlägg när det handlar om det.
Jag får faktiskt gärna gå in med min pappa fastän jag har bröllopet i kyrkan.
Vem har sagt att jag inte respekterar kyrkan? Jag har inte tjatat och gnällt mig till att få låta pappa följa mig. Prästen frågade hur vi ville gå in. Jag sa att jag gärna vill att pappa ska följa mig. Och då sa han att det var absolut okej, att vi själva fick välja.
Så du kan ju inte hålla på med det här att man inte respekterar kyrkan och bla bla bla. Har prästen sagt att det är ok så är det ju ok.
Jag är ingen ägodel och min pappa ger inte mig vidare till någon annan. Jag hittade min sambo alldeles själv. Jag tror inte att någon vars pappa följer en fram till altaret ser det så som du skriver.
Han följer mig fram till min blivande make som ett stöd på vår stora dag.
Jo, det är ok i den kyrkan jag ska gifta mig i. =)
Tack =) Jag bryr mig ju jättemycket om vad du och andra tråkisar tycker =P
För MIG betyder det inte det du beskriver...förstå det nångång!
Jag och min sambo lever i ett väldigt jämställt förhållande. Jag behöver inte bevisa det genom att gå tillsammans med honom fram till altaret.
Hade vår präst inte gått med på det, hade jag ju fått ändra mig. Men som sagt så har jag inte varit en "bridezilla" som ni kallar det, och tjatat på prästen.. Bridezilla = amerikanskt uttryck. Det får man väl inte använda sig av i Sverige, eller?
Men är det nåt att hänga upp sig på??
Hihi, tack 
Det är precis likadant för mig. Innan jag blev medlem här hade jag ingen aning om att det var så känsligt. Alla jag har pratat med har blivit förvånade när jag sa att så många är emot det.
Låter som vår präst =)
