I vått och torrt, under aftonstjärna och midnattssol...

Då tror jag att jag ska prova den. Komma till Umeå? Tja, kanske det...
Eller så beställer jag den bara.

Aleta: på lördag ska jag på bröllop. Då ska jag dansa, med lätt böjda knän, utan svank och överdrivna höftrörelser.
(det blir bara roligare och roligare att föreställa sig min make försöka dansa magdans vid datorn. )

Det är så bra att dela! Jag är helt övertygad om att delande gör det lättare att ta sig igenom det jobbiga, på vilken nivå det jobbiga än må ligga.

Ja, han är gärna med på det mesta och vill veta allt om hur det känns hela tiden. Men när det handlar om att dansa, gravid hustru eller inte... Den allra svåraste utmaningen blir nog att övertyga honom att jag menar allvar och inte med honom skämtar aprillo.

Kan man dansa magdans till AC/DC? I så fall kanske jag har en chans...

Nu var det slut på lunchen. Igen.

*kikar efter andbeyond, skickar extra kramar till Ingis och fru E*

Grattis, andbeyond! Skönt att höra.

Maken var för övrigt inte så intresserad av magdansförslaget. Han tyckte att jag kan öva på den där Shakira-grejen som Blommis länkade till, men själv är han mer intresserad av att försöka sig på något sånt här:

">



Vad ska man säga? Jag tror det när jag ser det.

För övrigt blir jag mer och mer övertygad om att han är i full färd med att boa. Han är väldigt ivrig att röja undan gamla grejor för att göra plats för fler i familjen.

Vilken spännande tid jag har framför mig! Se maken släpa hem en död älg och sedan dansa som Angus Young! (fast om det hände på riktigt skulle det nog ligga nära till hands att jag frågade "Vem är du och vad har du gjort av min riktiga make?" )

Villemoa: Ja, då har ni ett projekt. Det låter klokt att ha ett långt tidsspann. .

Just nu har jag svårt att tro att jag ska komma in i boa-stadiet, med den låga energinivå jag ständigt har. Men visst är det så, i huvudet planeras det en hel del.

Jobbigt med foglossningen, Villemoa. Vilket otyg. Det vore onekligen praktiskt om fogarna började mjuka till sig alldeles lagom till förlossningen och inte förr.

Så fint skrivet, Lanovia. Skriver under och så får du en 

Heloise: fint skrivet av dig också. Du fångade det klockrent. Själv har jag varit för orolig för att känna mig oglamourös, men fick idag höra av en, egentligen snäll med tämligen obetänksam, arbetskamrat att jag ser tärd ut. Tack, sa jag, nu känns det bättre.

Fru Sy: åh, en ! Bra tecken!

Ninnis: ja, vi har bestämt att det bara är en tidsfråga. Skönt att du och maken är vänner igen.