• xaniara

    "Sista kvällen med tjejgänget" och Livet efter vigseln

    Jag läste precis i någon tråd där möhippan beskrevs som "sista kvällen med tjejgänget" och började genast spinna vidare på all konstighet som snurrar kring bröllop.


    Vad har vi för syn på våra liv om möhippan blir "sista kvällen med tjejgänget"? Varför tror (hoppas) folk att livet ska bli annorlunda efter vigseln? Skulle paret ändra sina personligheter på något sätt genom att gifta sig? Sluta träffa sina vänner? Enbart umgås med par, som par för resten av livet?


    På samma sätt blir jag nästan vansinnig när jag hör folk ranta samma gamla "höhö, nu blir det till att bli seriös när du ska gifta dig, nu tar 'regeringen' (frugan whatever) över hemma". Insert random klyscha. 


    Är det kanske så att jag missat något? Förändras folk, och i så fall varför? Om inte, kan inte folk bara sluta vara så förbannat korkade att man spär på hela den här myten?


    Jag och min m2b är båda 29 och har varit tillsammans i sju år. Lika lite som jag hoppas och tror att min bröllopsdag blir den lyckligaste/viktigaste i mitt liv då jag snarare hoppas på många andra lyckliga/viktiga dagar i framtiden, tror jag att relationen mellan oss kommer förändras när vi gifter oss, likaså vår relation till våra vänner. Varför skulle saker förändras? Mer än att man tillsammans växer upp och kanske går in i andra stadier i livet (utlandsflytt, husköp, barn etc).


    Är jag naiv?


     


  • Svar på tråden "Sista kvällen med tjejgänget" och Livet efter vigseln
  • xaniara
    FramtidaFruSandberg skrev 2010-05-20 05:16:31 följande:
    dessa saker kommer ju från den tiden då man inte bodde tillsammans innan man gifte sig så möhippan var verkligen "sista kvällen med tjejgänget" för sedan förväntades man uppföra sig på ett annat sätt, och det var "sista natten i frihet" för innan dess hade man inte givit ett trohetslöfte. Att dessa sedan lever kvar tolkar jag mer som att det är roligt för dem som inte gifter sig att säga
    Jag förstår och håller med. 

    Självklart spelar den historiska kontexten in vid sådana här uttryck, vad jag inte förstår är varför man envisas att använda dem när de inte längre har varken någon samhällelig eller kulturell betydelse längre, mer än att bygga på en unken myt kring kvinnligt/manligt och hur vi interagerar med varandra och andra.


    Oj, jag låter ilsk, det är absolut inte meningen att rikta svaret till dig personligen, FramtidaFruSandberg! Det här är bara nånting som jag stört mig på sedan jag började hänga på bröllopstorget och därmed upptäckte nån slags syn på det här med äktenskap och relationer som jag hoppades var på väg att utrotas. Kanske har jag haft tur i mina umgängen som inte känner av detta på daglig basis som många andra verkar göra. 


    Däremot är det viktigt att förstå att uppfattningar som såna här oftast är är grundade i att man re-producerar dem, dvs upprepar och för vidare. Att använda begrepp och uttryck på skämt har ofta lika stor tyngd som att från första början stenhårt mena vad de innebär. Man kan iofs nå en gräns där uttrycket svänger över och kan användas ironiskt, men det ligger ofta väldigt mycket längre fram i tiden än vad folk tror.  

  • xaniara
    Aleta skrev 2010-05-20 22:10:48 följande:
    Det kryper i kroppen på mig av obehag när det är bröllop och det ska sjungas en massa sånger om stackars män som inte får göra något för sin fru eller bruden får en brödkavel i present för att inte tala om alla plumpa saker som man kan få läsa i festhäftet. Det är inte roligt!
    Nej nej nej, jag personligen finner också sådana sånger enbart trista och skäms fruktansvärt när folk sjunger med och 'hö-hö-hö'-ar åt de 'lustiga' texterna.. 

    Jag är åh, så för en rolig bröllopsfest med mängder av skratt och humor och vi gör vårt bästa för att planera för just en sådan kväll. Men inte genom att tvinga folk att sjunga sånger som ingen egentligen tycker är roliga (jag tycker överlag inte att allsånger hör hemma på bröllop, men det är en annan fråga att diskutera någon annanstans. Vill folk sjunga får man mer än gärna göra det spontant efter ett glas eller två..).


    Det där med brödkaveln som exempel är intressant Jag som inte äger någon skulle bli fantastiskt glad för ett verktyg som gör att jag inte behöver baka kanelbullar med hjälp av en vinflaska längre, men skulle den ges som en pik till min roll i förhållandet skulle jag bli vansinnig. Symbolismen är SÅ viktig. 


     

  • xaniara

    Eum, mina svar riktar sig egentligen till alla i tråden, även om jag inte citerat alla, tycker det blir så jobbigt att läsa tusen korta inlägg på raken från samma person, som bara består av två meningar var. (Ungefär som det här. )

Svar på tråden "Sista kvällen med tjejgänget" och Livet efter vigseln