Långt om Ex

Håller med Aleta, du borde rannsaka dig själv efter den egentliga orsaken till att du känner som du gör, du säger själv att din blivande fru varit gift tidigare och har fler seriösa relationer bakom sig medans hon är din första seriösa relation. Häri tror jag det största problemet ligger.

Eftersom du själv inte har haft en riktigt seriös relation tidigare, en som grundar sig lika mycket, eller mer, på vänskap än på kärlek så har du aldrig haft något behov av att behålla kontakt med någon av dina ex.

Din blivande fru är inte i samma situation. Hon har kanske till och med haft förhållanden som nästan enbart grundat sig på vänskap och vill då inte förlora den vänskapen. Kanske började hon och hennes ex som vänner som övergick i ett förhållande? Kanske upptäckte dom att dom inte ville vara mer än just vänner.

Om du vänder på det nu. Om något hände mellan dig och din älskade nu, när du har ett seriöst förhållande, skulle du verkligen vilja bryta med henne helt om ert upbrott skett på goda premisser?

Som nämt ovan så är ex, ex av goda orsaker, dom rätta känslorna finns helt enkelt inte där. Kanske har dom försvunner eller så har dom aldrig varit där från början. Kanske var något som kändes som kärlek bara en förälskelse. Troligtvis känner din tillkommande bara att hon pratar med en vän och att det inte behöver sägas till dig, jag menar hon talar knappast om varje gång hon pratat med eller träffat någon tjejkompis och håller dig uppdaterad om vad pratet gällde.

Det viktigaste nu är att du analyserar var dina känslor kommer ifrån. Svartsjuka beror nästan alltid på problem hos en själv och är oberättigad. I dom fall där den är berättigad resonerar jag som så att då var det inte rätt från början. Själv har jag aldrig varit svartsjuk pga just den filosofin. De gånger jag haft en pojkvän som varit otrogen el dyl så har jag, visst blivit ledsen, men ändå tänkt att då var inte den här människan rätt för min...Det var inte den personen jag var menad att dela livet med.