Wow, låter som en toppendag. Lagom avancerat.
Jag hoppas verkligen inte att det slutar så för oss, men det lutar väl åt det. Jag tycker att det är himla synd om grabbarna, det är ju deras syskon. Varför kan de inte respektera sina brorsor? Men jag antar att de tycker likadant om oss, att vi inte accepterar att de inte "kan" lämna bort sina val... men ärligt talat... om man får en inbjudan följer man det som står där, eller så väljer man att tacka nej.
Jag tycker dock att ni ska vara försigtiga med att be dem om att inte komma till kyrkan. Tänk igenom det noga. De är ju ändå era "närmaste", ni kommer att vara släkt i många år till. Jag tycker däremot att ni ska göra klart vad ni tycker, varför ni inte vill ha med barn och att de reglerna gäller för alla. Säg också att ni inte vill att de ska komma till vigseln om de tänker visa att de inte gillar att ni inte har bjudit med deras barn. Säg det så vänligt ni kan, men klart och tydligt. I sådana här lägen ska inget utrymme lämnas för tolkningar, då kan det bli missförtånd.
Var modiga!
Jag hoppas att jag får nå´t liknande.
Vet du om dem?
Bride in leather: Vilka hätliga vänner du har som fixar det! Var rädd om dem.
Igår hämtade vi min ring. Jag är barnsligt nöjd med den. Sambon har designat den själv och jag har hela tiden protesterat för att det är för mycket "glitter", men han har känsla för det där... så han hade rätt. Den är toksnygg!
Jag håller på med festhäften till barnen, det är jättekul... men om någon har idéer tar jag tacksamt emot dem.
Jag har också planer på att göra speciella vigselprogram med bilder till de barn som är med i kyrkan.
Vi kommer att beställa våra tårtor från närmaste stora matbutik. Helt enkela vita prinsesstårtor (det är ju ändå den godaste tårtan 
) och som caketopper har vi köpt fyra smurfar.... så att hela familjen (brudföljet) är med.
Tårtorna kostar 250 kr för 20 bitar, och smurfarna typ 50 kr styck.
Härligt! Bra jobbat!
Klockan åtta igår morse rinde en kille på dörren. Han gav mig ett paket. I det fanns kläder (cheerleaderkläder a´la bajenbrud som min kompis hade sytt) och en karta...
Jag blev alltså "möhippad" igår. Vi hade riktigt riktigt roligt och trevligt. Vi sköt pilbåge, hade femkamp, dansade Bollywood, badade, grillade och jag blev sminkad och stylad men sen,,, och det var nog det bästa av allt... blev vi alla för trötta. Vi kom aldrig iväg till krogen utan vi hade en mysig hemmafest.
Idag är jag skittrött, men glad.
Jag har gjort både vigselprogram och middagsprogram åt barnen. I vigselprogrammet är det bilder som förklarar vad som händer, och middagsprogrammen har en massa pyssel. Ett j-la jobb har jag lagt ner, det vill jag lova... men jag kan dela med mig.
Äh, de där var ju inte alls så bra som jag trodde.
Jag gjorde det där för ett par veckor sedan och hittade alla psalmer...
Jag klipper in de länkar jag har lagt i mina favoriter så får du leta.
http://www.brollopsguiden.se/vigsel/klassiskmusik.php
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=403108
Här är mer en länk som förklarar ordningen... http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=310232&ptid=0
Skönt! Tänk vilken skör tråd vårt liv, och vår lycka, hänger på ändå... man ska nog uppskatta det man har mer.
För min del känns det som om allt bara är halvfärdigt! Sliter med middagsprogrammet nu. Vi vill att det ska vara något som gästerna har kvar som minne, och därför lägger jag ner väldig tid på det.
Vi har 24 sidor, bara en är "kärleksdravel"... ni vet om hur vi träffades och så där... de flesta vet det ändå. Resten är till för att skapa en kul fest.
Jag har snott hejdlöst från andra, men gjort om allt så att det är personligt. Det har varit superskoj, men nu ... så här på sluttampen gör det mig galen.
I övrigt är det rätt mycket kvar. Vi ska träffa serveringspersonalen, frisören ringer och tjatar på mig, min "florist" (kusin) har jag inte pratat med på 5 veckor, musiken till både kyrkan och festen är bara på planeringsstadiet... men vi är vana vid att ordna stora fester så jag är inte ett dugg orolig.
Funderar dock på att ta halva dagen ledig på fredagen, vi ska ju laga all mat själva.
Det är nära nu!
Och stressigt...
Jag har dessutom fått en stämbandsinflammation, så jag får inte prata... eller rättare sagt... jag har ingen röst. Jag kan inte prata. Kommunicerar med lappar.
Härligt va´? Tror ni det räcker med "tummen upp" i lyrkan istället för ett ja?
Jag fixade just ett paraply, ett vitt.
Sen har jag faktiskt putsat upp mina knallröda gummistövlar. Jag har ju röda pärlor i klänningen och vi hr festen på en båtklubb så jag tänkte att det kunde vara en rolig minnesvärd grej... att ha gummistövlar om det regnar. Inte i kyrkan och inte på festen men på kyrktrappen och under minglet.
Skippa riset! Det är läckrare med bubblor, och du kommer att få superfina foton med bubblorna.
(Riset gör framförallt så att det blir skräpigt utanför kyrkan,,, och det drar till sig råttor. )
Jag har "äkta" och drömmer mardrömmar om att de ska gå av. De är sjukt långa kan jag lova.
