Ni som gift er - det bästa och det sämsta?

Vad som var det bästa.

Att stå och hålla varandra i händerna inför hela släkten och bli man och hustru.

Våran vigelseförättare var helt underbar, Sophia  var kanon, härlig dam med underbart humör.

Isbjörnen  som dansade disko och sedan vargen , det hur kul som helst  att se dotterns min när han kom in lurvandes.

Dj.n, en av min man närmaste vänner, helt underbar kille!!

Kilten min man bar, var helt underbart, jag verkligen gillade den.

Sämsta, nej jag  är ingen bridezilla.

Mina svärföräldrar tog över och bjöd in släkten, fixade maten och allt, jättesnällt MEN

1. ingen berättade för oss att drickat inte var gratis, vi fick klara oss på  vatten till vår middag.  Ja ni hörde rätt , brudparet satt i ett hörn som fattiga jäklar och kunde bara dricka vatten.  Vi lyckades  senare få 2 glas cola när mina far och min svåger förbarmade sig över oss.

2.  Jag är citrus allegier, jag tål inte oljan i skalen.  De skar upp apelsin  vid maten och den andra drycken som servades gratis var apelsin juice,  cola var en av de få sakerna som inte innehåll citron eller apelsin. Jävligt respektlöst.

3. Ingen lyssnade till oss.  Vi kunde ha skitit att vara med på middagen, ingen märkte när vi gick ut. Det var en släkt fest mer än ett bröllop.

4. Fikat, kakorna  användes som  förätt, och jag bakade 7 sorters... endast 4 serverades, tills jag röt till och då fick vi fler  och  1 av dem var det som skulle vara runt tårtan. Tårtan skars som limpa, ja de skar upp bröllops tårtan som det var form franska.

5. Maten var  okej. Jag hade stoppat mina svärföräldrar knäppa ideer och komentaren om att " du får acceptera att du inte kan äta något" , gjorde att jag  såg till att det var bara kall skuret kött, sallad 6 sorter,  röbetter i gele och två pajer.  Men eftersom de skar upp apelsin brevid maten så svullnade läppen upp nästen direkt så jag åt mediciner istället.

6. Att vi ingen brydde sig om oss av släkten, vi satt vid honörsbordet, med  min svåger och min mans  två förra chefer.  Ja våra föräldrar satt på ett annat bord med dottern och pratade med varandra.

7.  Att släkten bjöds in till vigesln när vi endast ville ha de närmaste, eftersom jag lider av sociofobi och jag klarar inte av okända människor när det är något så här viktigt. Hade inte varit för Sophia hade jag inte klarat det.  Jag vet låter fånigt men panik ångest är inte kul.

Vi har bestämt att vi ska göra om vårt bröllop och få det som vi vill, när vi har fått ihop mer pengar  men denna gången gör vi det i Sverige och inte Skottland.

Och ja vi har lovat  dottern att INTE kidnappa hennes bröllop som vårat blev.

Jodå, vi har kontakt med dem, där ju min mans familj och släkt och även mina föräldrar. Jag tror det glömde bort oss, enbart för att det var det första bröllopet i hans familjen och de ville  ha släkten med som inte brytt sig om min karl på 20 år.

Skall sägas, en del av  sakerna tror jag kommer av att catering firman personal inte var kunnig eller vidare trevlig och att de borde hållt sig till sin lanthandel.

Jag insåg att jag skulle inte få någon glädje utav dagen om jag sa ifrån mer än det jag gjorde så, jag hade skoj med min man och  svåger och cheferna, skall sägas cheferna är ett underbart par, kanon trevliga människor.

Och vi har redan gjort det utanför sverige, nästa gång blir det i sverige och på en äng med alla vänner runt omkring.