Hur gör ni med efternamnet?
Kan inte bestämma mig om jag ska ha kvar mitt efternamn eller byta till min blivandes. Min blivandes efternamn är ett vanligt -son namn. Mitt är ganska unikt, men jag har aldrig ritkigt tyckt om mitt efternamn...
Kan inte bestämma mig om jag ska ha kvar mitt efternamn eller byta till min blivandes. Min blivandes efternamn är ett vanligt -son namn. Mitt är ganska unikt, men jag har aldrig ritkigt tyckt om mitt efternamn...
Kanske kan ni hitta på ett eget?
Jag behåller mitt efternamn
Jag lägger till mitt som mellannamn och tar hans som efternamn!
Hur många mellannamn får man ha egentligen? Jag har ju redan 2..
Ja detta undrar jag med. Min prinsessa har endast ett efternamn och jag har två efternamn. Har svårt att skilja mig från dom kanske haha. PRV har en rolig grej där dom omvandlar ens efternamn.
har man två mellannamn har jag hört att man inte får ha fler... men jag vet inte. har stött på kunder som har upp mot 8 mellan namn;) jag tog maken med protester! jag tycker att man ska ha samma, kommer nog ifrån att mamma och pappa aldrig var gifta och vi hette mammas och ajg tyckte lite synd om pappa för det.... det finns 11 av mitt namn med hans efternamn och bara 5 av mig å mitt gammla efternamn... ovanlig båda två, men mitt gammla var finare;)
Han tar mitt! Sen funderar han på att lägga till sitt gamla som mellannamn.
Han tar mitt.
jag bestämde att vi skulle ta mitt namn.. som det brukar vara..
Vi diskuterade namnfrågan ganska länge innan vi kom till en lösning, får nog påstå att han var den som fick kompromissa mest... Han har ett -son namn och jag har ett unikt efternamn, han kände att han inte ville bli av med sitt efternamn och ta mitt (har nog nåt med manlig fåfänga att göra eller nåt). Jag däremot kände att jag inte kan överge mitt ovanliga namn, lite press på mig att föra det vidare typ. Min man tyckte inte heller att jag skulle bli av med det så ett tag var vi inne på att bara behålla våra efternamn, men det är ju så tråkigt!
Så tillslut kom vi fram till att vi tar hans efternamn som mellannamn och vi har mitt efternamn som vårat gemensamma efternamn. Tror att vi båda är nöjda nu även om han som sagt blev den som fick kompromissa mest.
Skatteverket rynkade pannan lite och tyckte det verkade krångligt, hon jag pratade med var inte ens säker på att det gick att göra så. Hon fick prata med en kollega för att kolla att det var ok. Retar mig faktiskt på att informationen på deras hemsida är så luddig! Vi fick verkligen lusläsa och tolka lite fritt för att komma fram till den här lösningen, sen att det inte ens står tydligt vart man ska skicka in pappren nånstans gör det bara ännu värre. Tycker tex att de tydligt kunde skriva vad som gäller och kanske tex ge exempel på vilka namnkombinationer som är tillåtna.
Men men, det löste sig ju tillslut i alla fall!
Jag tar min BMs efternamn för att jag tycker det är så himla snyggt.
Det blir tredje gången jag byter efternamn under min livstid, först fick jag mammas flicknamn ett -ssonnamn. Sen gifte sig mina föräldrar och då fick jag pappas lite ovanligare efternamn.
Men jag bytte tillbaka till min mammas flicknamn några år efter deras skilsmässa. Det var dock mest en nödlösning för att slippa heta samma sak som min pappa. Så jag är jätteglad för att bli av med mitt nuvarande efternamn! Och samtidigt tacksam för att min BM har ett så tilltalande...
Jag har inget val, jag gifte mig med en skotte i skottland och då måste jag följa namn lagarna där , vilket gör att jag få hans , vilket inte gör mig något. I sverige är inte namnet så vanligt, i skottland är det som att heta Svensson.
Han har en av det vanligaste namn kombinationerna för att vara en skotte.
Jag tar hans men behåller mitt som mellannamn.
Vi bestämde när första barnet föddes att ta hans namn, något jag inte var 100 på då men gick med pga vissa omständigheter. Vid bröllopet tog även jag hans namn och nu är vi inne i en diskussion om att byta efternamn till ett nytt. Jag vill nu, han vill om några (många år).
Men jag trivs INTE med hans namn, som jag trode jag skulle. Försöker intala mig att det är bara ett namn men det funkar dessvärre inte, känner mig inte bekväm alls med det efternamn jag har nu
Men vem orkar bråka om något sådant när ett barn nyss är fött...
Enligt scb så tog (under 2008) 69% mannens namn, 20% behöll sina respektive efternamn, 8% valde kvinnans namn och 3%tog ett helt nytt namn.
www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2009K02_TI_07_A05TI0902.pdf
Jag och min m2b bara bägge två dubbelnamn och då har vi bestämt oss att vi tar ett namn från mig och ett namn från honom. Holmes tar vi från karl'n och Mattsson från mig. Så vi kommer den 4 december att bli Herr och Fru Mattsson, Holmes.
Jag kommer behålla mitt efternamn, medans min m2b kommer byta. Han kommer ta det efternamnet som jag har. Han har nu ett vanligt -son namn medans mitt är lite mer unikt
Mitt är ett unikt ICKE -son efternamn
Mitt är ovanligt och han har ett son efternamn, men han vill inte ha mitt...och jag vill inte ha hans :( barnen har samma som mig.
Vi hade både två av de vanligaste son-namnen i Sverige (Eriksson/Andersson) - inte det roligaste. Men MB har nu tagit sin mammas namn som ogift (de är bara kvinnor kvar i släkten).Så svärmor och svärmormor är superglada! Och de är vi med. Blir ensam i Sverige med mitt namn (för och efternamn) vilket är häftigt. Att det dessutom har en förankring i släkten och en historia sedan lång tid tillbaka är fint! Ska lägga in historiken om vårt nya namn i festbladet.