Hur har ni råd?! :O
Jag svarar på TS fråga nu....Jag tror att fler än man tror får hjälp av föräldrar,släkten etc med pengar och att många kanske har vänner och bekanta som de får hjälp av. Om man börjar fråga runt bland de som haft stora bröllop med många gäster så är det ändå hyfsat vanligt att få höra sånt som tex "min kollegas man är trubadur och han spelade gratis i kyrkan", "min mamma jobbar på en cateringfirma och har rabatt så vi fick maten billigare", "min kusin är fotograf så vi betalade bara för själva materialet" eller "farmor betalade tårtan,mamma betalade buketten, svärfar betalade maten och "min systers kompis är sömmerska och fixade klänningen"....Jag tror att en del inte berättar om hur mycket hjälp och/eller pengar som familj,släkt och vänner har ordnat. Och en del sparar i flera år, andra gör mycket själva, andra väljer bort "mindre viktiga" saker för att ha råd. Och en del har sparade pengar eller tjänar mycket och kan spara ihop pengar till ett bröllop ganska snabbt.
Och INGEN behöver be om ursäkt för att han/hon tjänar mycket pengar och INGEN behöver försvara det eller förklara/rättfärdiga sin inkomst. Alla har olika förutsättningar (olika bakgrund, olika värderingar man fått med sin uppfostran, olika hälsa - man kan ju tex ha sjukdomar som begränar en osv),olika start i livet och man har olika drömmar och värderingar om vad som är viktigt i livet. Man kan tex tjäna mycket pengar och vilja lägga mycket pengar på sitt bröllop (för att man har råd och har möjlighet att lägga mkt pengar) och ändå veta att det som "egentligen" är viktigt är att man gifter sig med sin stora kärlek och man kan ändå veta att m2b,familj och vänner är det egentligen är det viktigaste i livet.
Jag har själv pluggat på högskola men valde helt fel utbildning och jobbar INTE med det jag är utbildad till idag. Och jag har definitivt inte hög lön. Men jag är trots allt glad att jag pluggade på högskolan, det svider när CSN ska betalas men jag tycker att det ändå är värt varenda krona. Jag anser att jag har det bra ändå, fast jag inte jobbar med det jag är utbildad till och har ännu inte kommit fram till vad jag ska bli "när jag blir stor". Min m2b har också pluggat på högskola och han jobbar med det han är utbildad till och han är väldigt nöjd med det. Vi har inte hög inkomst men vi har ändå sparade pengar att ta av (och nej, det är inte pengar från föräldrar eller så, vi har sparat ihop dessa själva). Vi kommer inte ha ett stort bröllop med många gäster för vi har inte råd och m2b vill inte ha en stor baluns (han gillar inte att vara i 'rampljuset') och jag är inte så "släktkär"- om vi hade haft större budget hade jag kanske velat bjuda ytterligare några släktingar och fler gamla kompisar och fler bekanta tex.... Men kort sagt: vi har jämkat våra viljor och anpassar oss efter plånboken. Inget konstigt alls.
En del har råd att ha sina drömbröllop helt utan behöva tänka på kostnaderna och det ska man inte be om ursäkt för. Andra får försöka skära i kostnaderna och kanske jämka sina viljor och prioritera vissa saker som känns viktigare.