Tantvarning numero 9
dfk, dessvärre är det sambons släkt och inte min. Jag skulle från början inte ha kommit, för att min kurs skulle hålla på till 20. Men nu lär den sluta 18 och då ringde sambon sin farmor (som fyller år) o sa att jag följer med. Hon blev jätteglad. När vi meddelade att jag INTE skulle komma innan skickade hon ett sms till min sambo med en ledsen figur och skrev att han var välkommen men att hon skulle sakna mig. Känns lite svårt att backa ur den middagen nu då.
Jag skulle faktiskt ha gått en promenad längs vattnet med en kompis på morgonen, men plötsligt skulle hon börja jobba redan på förmiddagen istället för efter lunch. Så då gick det inte och jag höll mig till sängen (och tvättstugan).
Jag vet att "chansen" på lägenheten inte är borta. Men på samma sätt som säljaren just nu mår dåligt över ett löfte kontra "en familj att försörja" känner jag samma för henne. Jag förstår ju att hon behöver de där extra pengarna till familjen. Vi kan köpa en annan lägenhet vid ett senare tillfälle... (För just nu var det den här lägenheten till det priset eller ingen alls.)