Livets toppar och dalar

Det är ju det jag säger, du borde verkligen ompröva dina tankar om yrke! Så otroligt vackert och samtidigt meningsfulllt du uttrycker dig!

*Bugar och hälsar*

Hej, lilla kanin!

Nej, egentligen inte. Det är samma sorts sorg och tar lika lång tid att bearbeta, oavsett om det är en älskad människa eller ett älskat djur! Det finns utredningar på det och är bra som argument om folk tycker man är löjlig om man sörjer ett djur, det är man inte!

Den känslan kan jag dela med dig fullt ut, saknaden bara kommer över mig ibland, fast jag har tre underbara hemma!

*Viskar diskrer till Lappis så att inte Blomman och Nenne hör* Man behöver inte följa modet, modigare att klä sig som man triv med själv! (och där blev man en såndär präktig medelålders prästtant, suck!)

Nej, just det, hade inte riktigt fått den bilden av dig...

Så märkligt livet kan bli. Har följt den här tråden några dagar, men avstått från att kommentera det jobbiga som varit här med Snorkissons bebis, då jag inte haft någon erfarenhet av det själv.
I natt hade jag jour på sjukhuskyrkan och blev inringd till en namngivning av dödfött barn. Det har jag aldrig varit med om förut - och ja, det var väldigt tufft, men det blev bra i all sin skörhet.

På tal om att lasta bilar förresten: Kl 3 i natt skall vi  ha packat in vår bil: 4 transportburar med en katt/per bur, varav en är mycket åksjuk, två utställningsväskor, ett katastrofkit som står lättåtkomligt (bl a till den åksjuke), 4 stolar, kylväska med mat, 4 pottor, sand t dessa, kasse med lite diverse "bra att ha", en uppfödare, en make och så jag. På vägen ner tillkommer ytterligare en transportbur med jamande innehåll.

Ja, det är jag.

Yes, präst i svk, med lokalisering ganska så söderut i vårt avlånga land.  Började läsa på "äldre" dagar, varit präst i drygt tre år. Är dessutom en stor djurälskare med spec faiblesse för katter och så är jag träningstokig och mycket klädintersserad, mern än vad som är lämpligt´med tanke på storleken på vårt hus

Låter intressant med din svåger. Vi har nog en del gemensamt, samtidigit som vi troligen har jättemycket som inte är det.