Livets toppar och dalar
Lilla Nancy, vad skönt att hon blivit bra igen!!
Lilla Nancy, vad skönt att hon blivit bra igen!!
Lappis, jo det är ju tyvärr en lång bit kvar. Men jag tänker mig att det känns lite mer verkligt när man har beskedet i handen (även om det aldrig varit något tvivel om att ni skulle få det) och att man bestämmer sig för ett faktiskt land osv. Kanske blir det lite "roligare" och mer längtansfyllt? Fast samtidigt kan man ju tänka sig att väntan känns ännu längre och jobbigare ju längre tiden går och ju närmare målet man kommer.
Ore, jag har hört att man ska få välja själv men att dom av olika anledningar rekommenderar vaginalt. Men det kanske skiljer sig mellan olika ställen?
Jag hoppas verkligen att Snorkfröken inte håller på och skuldbelägger sig själv. Jag tror att jag själv skulle ha lätt för att tänka att om jag hade gjort si och så istället eller om jag varit mer tacksam eller inte tänkt ditt och datt så skulle det inte ha hänt. Hoppas iallafall att dom fått en jättebra kurator, något sånt här är nog omöjligt att ta sig igenom på egen hand.
Nennes länk säger "GBS kan, i sällsynta fall, överföras till fostret under graviditeten och orsaka infektion som kan leda till fosterdöd."
AM, för att prata om annat, välkommen hem! Hur var Italien? Och hann du och maken bli sams?
AM, det låter som en riktigt härlig resa till Italien och ett riktigt shoppingfynd! Skönt att ni har varit sams, det är illa nog att vara osams i vanliga fall men etter värre på semestern.
Jag hade gärna velat komma ut och hälsa på men nästa vecka har jag svärmor på besök här ett par dagar medan min man är utomlands och efter det funderar vi på att försöka hitta någon restresa.
Ja, just det ja, bra jobbat Livia!
Oupsie, ja nu är vi hemma. Så himla skönt att få tillgång till garderoben igen (när man bilar med en bebis i tre veckor så får man plats med ungefär två t-shirtar och ett par trosor till sig själv ) och att få sova i sin egen säng.
Jo tack, det står jättebra till med sömnen! *peppar, peppar* Nu sover Televinken i vår säng och då sover jag så väldigt mycket bättre, dels för att jag inte ligger och lyssnar efter honom och dels för att jag inte behöver gå upp för att ge honom mat längre. Så trots att han har börjat äta oftare på natten igen, nu är vi tillbaka på mat var tredje timme, så sover jag bättre. Han vaknar inte pigg längre kl 4.30 heller! *stark jäkla chilipeppar gånger två*
Men jag undrar hur det ska gå med Televinken nu när vi är hemma igen. Under tre veckor har vi rest runt och bott på tolv olika ställen och varje dag träffat nytt folk, det har varit nästan hela min släkt och hela makens släkt plus en massa vänner - och Televinken har fullkomligt ÄLSKAT det. Och han hatar att vara hemma med bara mig och maken. Jag kommer väl att få åka in till centralen varje dag och antasta folk för att han ska få sitt lystmäte av nytt socialt umgänge varje dag.
Är ni hemma igen? Hur gick flygresan? Det måste vara hemskt att sitta instängd på ett flygplan i många timmar och må illa!
AM, 20 timmar! Jösses, det skulle nog inte jag greja.
Oupsie, redan dags för KUB?! Vad är det med andras graviditeter? Hur kan dom gå så fort? För en själv så seeeeeeegade sig dom första månaderna fram.