Livets toppar och dalar
Hej... har bara ögnat igenom senaste sidan... haft så otroligt mkt omkring mig senaste veckan oh ha rint ehunnit in här ngt direkt.
Nenne- ingen bebis än? men det är bra att ha de på tillväxt, då blir man inte lika nojig sen om de går ner i vikt för de har att "ta av" *positiv thinking here*
Telis - välkommen till min vardag, eller nja, numer akräks ju Mathilda bara när hon är sjuk, åker bil, blir arg, blir överlycklig, lägger sig för nära efter maten eller leker för vilda lekar efter maten.... kan tyckas mkt för den oinvigde men när man har haft ett barn som kräkts H E L A tiden så är detta ingenting. i början var det lite läskigt med all otuggad mat som kom upp i en tjock spya (japp ungen har varit värdelös på att tugga maten - hon bara sväljer!) men nu har man vant sig, det jobbiga är när hon är bakåtlutat och kräks, då kan jag noja lite men peppar peppar så har det gått bra än sålänge. Mathilda är ju född m gastroesofagal reflux och hon fick ju medicin under hela det första året men numera ´är det under kontroll om än att det inte är bra. hon har ff kvar funktionsnedsättningen men kan hantera den så pass mkt bättre. så jag vet att det e lite läskigt när de kräks upp bitar eller när de får kväljningar etc men som sagt - det e ingen fara o färde
Liten - hej hej kul o se dig
EGO - har varit på mötet med skolpsykologen nu och det har storan också varit. mätena gick jättebra och det var oerhört intressant att framförallt höra storans pappa var så förstående, mogen och full av självinsikt - det har då aldrig hänt under de 17 år jag har känt honom! 30 augusti får vi svaret på alla tester. dvs om hon har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller ej... är så spänd på svaret, hon ha rju massor av drag från adhd med uppmärksamhetsproblematik men det behöver ju inte innebära att hon har det, det kan lika gärna vara att hon är tonåring. Jag tycker inte att det är sååå mkt men men oandra sidan så ha rhon alltid varit såhär så hon är ju normalstadiet på ett barn för mig...visar det sig att hon då har ADHD ja herregud då undra på att jag har tyckt att det varit sjukt jobbigt många gånger... jaja, i får se som sagt, för mig är hon ju min lilla Pomsa oavsett