Sweet, helt ritkigt! Bra skrivet där!
och detta med prestationen, det är väl för att folk älskar att berätta om duktiga kvinnor som fött snabbt, utan bedövningar och gärna helt själva, utan någon som helst hjälp. Helst på hallgolvet, skrattandes medans bakar sockerkaka och pratar i telefon, broderar korsstygn och kör lite yoga.
Sedan, väl hemma, så sköter mamman barnet så naturligt men låter ändå pappan vara med på sitt sätt och sina villkor och kan släppa kontrollen och bevisar att de inte är några rabiata hönsmammor med ägandebehov. Det visar de vidare ännu mer prov på när de får alla besök, för då får alla som vill när de vill hålla barnet utan knot fårn modern.. Hon bjuder på hembakat och svänger ihop lite mat, fin i sitt rutiga förkläde, lika smärt som innan-om inte mer.. Och öm, det är hon bara i den milda blickan, icke på något annat onämnbart ställe.
Hon ammar självfallet på regelbunden basis, men inte så barnet blir bortskämt och endast när matbehov föreligger. Sugbehov och snuttande tramsas icke med och sover, det gör barnet sött, alldeles ensam i sin egen hembyggda vagga-den har modern gjort redan i träslöjden, eftersom hon alltid vetat sitt kall-att bli en god mor.
Själv sover modern nästan inget, ty hon stiger varje morgon upp första v alla och lagar en kunglig frukost åt sin man och njuter den själv stilla medan hon ser -med samm ömma blick på sin make. I tystnad givetvis, så han får njuta sin tidning ifred, innan en krävande arbetsdag tar sin början.
Under dagen städar modern undan, bakar matbröd, putsar fönstren och tvättar tvättkorgen tom.
Alltmedan hon soligt och varmt trallar med sitt lilla barn-som nöjd och rosenkindad ler från filten på golvet.
När maken kommer hem, står middagen precis severad-hemlagad såklart.
De umgås i trevnad runt matbordet och Far leker en syund med den lille. Sedan stökar mor undan i köket, badar sin knubbigaavkomma ibaljan-självklart fortfarande trallande. Barnet somnar sedan, rofyllt vaggad, och vid var sida av bädden står far och mor med huvudena ihop, blickande ömt på varandra och sitt underverk.
Någon dator, har kvinnan inte och inga kvällskonjaksdrickande trådvänner heller.
Stackars jävel! 
