• muggles

    Livets toppar och dalar

    Jaha så det kändes inte så bra i magen...

  • muggles

    Just det ja


    Tinga: vad härligt med pojkarnas ätande!!! Så kul att läsa om hur du njöt där på bron i morgonljuset (jag såg det framför mig). Jag tycker ofta att det är sådär oväntade ögonblick som kan kännas som de mest lyckliga.

  • muggles

    Nenne: fasen också med taggtråden i trosan. Du skulle nog inte ha känt efter. Jag tror du kommer att läka fint men det kan nog ta några månader. Som tur är så läker man ju oftast bra där man har tunn hud och slemhinnor.

  • muggles

    EA: jag tycker också att du är duktig som umgås med din väninna! Det ÄR ingen lätt situation.

  • muggles

    Nenne: jag har för mig att vi gav Moa ca 30 ml ersättning efter varje amning de första veckorna. Men då ska man komma ihåg att hon fick ganska lite för att hon skulle vilja amma ofta. Och så hade hon ju ammat innan också. Så minst 60 ml skulle jag tro att en portion är så i början. Sedan är ju Pricken rätt stor med, så kanske 60-100 ml??? Ngn annan som har koll? Om du ska ha för eget bruk är det kanske bättre att spara flera mindre mängder och värma på efter hand. För om du värmer en för stor mängd får du ju slänga resterna.


    Bröstmjölk står sig väl 1 (el var det flera) dygn i kylen och ett par månader i frysen? Uj vilket dåligt minne jag har...

  • muggles

    Cicci: aha! Är det samma chefer och samma VD som jobbar idag? För om de har bytts ut kan man ju hoppas att det blivit ett bättre företag. Men i så fall gör du helt rätt som känner efter! Japp det blir en hel del OM. Jag ska göra VUL i v7 OM jag ens tar mig dit typ... Men jag hoppas! Och jag känner mig inte ett dugg ledsen och oron känns klart hanterbar. Jag kan ju inte göra ett skit om det skiter sig - och vi har ju fortfarande en eskimå i så fall.

  • muggles

    Snaily: det mås så jäkla bra! Jag är jättelycklig! Vi har umgåtts med några kompisar idag och det var lite tidigt att berätta för dem så vi pratade om annat. Varvid jag kommer på mig själv ibland med att "ja just det jag är ju GRAVID!" och så myser jag en stund. Just nu orkar jag inte oroa mig - jag är ju gravid JUST NU iaf! Försöker njuta av det.

    Hattis: du har ju visserligen blivit gravid 2 ggr (vad du vet) men såå himla lätt har du väl inte haft för det? Jag menar, du kanske skulle ha blivit gravid fler ggr än så om du inte hade haft den här tumören, och då skulle det kanske ha lyckats vid ett tillfälle med ett ägg som skulle ha klarat sig (el för all del kan ju kromosomskador och annat komma från spermien också). Så jag tycker det verkar vara en bra idé att testa de här tabletterna och se. Sedan förstår jag att du blev deppig, för man vill ju aldrig att det ska vara ngt fel på en Men du kan ju bevisligen bli gravid och det är ju ett väldigt bra tecken.

  • muggles

    Lappis. skittant! Men ok då, ska hon komma så punktligt dårå.

    Tinga: självklart tar jag hellre oron än ingen grav - bra skrivet! Och det är som att jag är ganska lugn ändå, jag känner att jag inte kan påverka ngt, så jag "orkar" liksom inte oroa mig för mkt. Men det känns helt overkligt för jag känner inga symptom som vanligt. Och varje gång jag går på toa spänner jag mig innan jag kikar på papperet om det finns blod 

    PB: härligt med svampen och den sköna dagen. Skit med mardrömmar

    Frejis: åh klart att allmäntillståndet är som det är  Styrkekramar till dig!

    AM: låter verkligen som att det är ngt fel med din svågerska! Men svårt att låta bli att bry sig... Otacksamt att höra "dags att ringa nu" när du ändå ringer - och det var ju bara eftm...

  • muggles

    Håller på att läsa ikapp...


    Snorkis: stora styrkekramar till dig som börjar jobba idag. Jag förstår att det måste kännas oerhört tungt att börja jobba igen. Det är ju också ett tecken på det som hänt för du skulle ju inte jobbat på ett bra tag utan varit föräldraledig och tagit hand om Sigrid istället Det måste kännas väldigt tungt för det blir så konkret på ngt sätt. Jag tror att du kanske klarar av situationen bättre idag än du tror, ofta gör man det. Förstår precis din känsla att det inte är roligt att behöva dela en så privat sorg med jobbarkompisar, men kanske reagerar du inte alls som du tror? Och alla dina känslor som kommer nu (och all gråt), det ska ändå ut så det är inte mkt att göra. Det är en bearbetningsprocess det också... Varmaste kramarna till dig!

  • muggles

    AM: din svågerska låter väldigt ego om du frågar mig. Du har ju verkligen försökt visa intresse för hennes födelsedag iaf, och ändrat era planer och grejer. Nä väx upp säger jag (till henne).


    EA: bra initiativ att försöka få hjälp med köket! Förstår att du har ångest över FET - been there done that om man säger så. Men jag stöttar gärna om jag kan!


     

Svar på tråden Livets toppar och dalar