Livets toppar och dalar
Snorkfröken77 skrev 2010-09-27 18:48:45 följande:
Cicci - Det är ju det som är så så jobbigt också, vi fick aldrig veta varför. Det fanns inga fel på henne eller mig och de tog blodprover, prover från livmodertappen, fostervattensprov och obducerade henne. PSD i magen skulle man kunna kalla det. Läkarna tycker att det var bra så att inte var något ärftligt men det är fruktansvärt för oss, att en frisk bebis bara dör sådär. OM jag skulle bli gravid i framtiden kommer jag få gå på specialistmödravård och kommer att bli igångsatt innan den veckan Sigrid dog. Men hur ska man överleva det, hur ska man orka, vågra tro att det går vägen då? Jag följer mammor på FL som är gravida efter barn som dött och deras graviditeter är inte roliga, ångesten och rädslan överskuggar glädjen. Men alla förenas de av önskan att få åka hem från sjukhuset med ett levande barn.
Det hittade inget fel på vår bebis heller så det konstaterades PSD efter obduktionen.
Vi hade ju "bara" gått halva graviditeten men det var fruktansvärt ändå.....
Min nästa graviditet, den med Malte, var inte särskilt rolig tyvärr och inget jag direkt vill lägga på minnet. Men ibland är man starkare än man tror och med stöd och hjälp från omgivningen kan det gå vägen.......
Jag var mycket på FL och träffade sedan en numera nära kompis där, tyvärr kanske man ska säga, eftersom vår nämnare är våra barn i himmlen...... Men det är skönt att ha någon som har gått igenom detsamma.