måste jag bjuda min svåger?

Tack, uppskattar erat engagemang och svar!!!

Jag förstår inte heller min syster, hon är en underbar människa men jag tror att hon blundar för problemen.. En av orsakerna till att jag överhuvudaget berättade för mina föräldrar var för att jag inte ville att deras dotter (som nu är 2 år) ska råka ut för samma sak.. speciellt med tanke på att jag praktiskt taget växte upp med min svåger (var väl en 7-8 när de började träffas)

hur som helst så har mitt problem varit det som du mattiasFästmö pratar om nämligen att ibland måste man bjuda in folk för "husfridens" skull men jag känner att jag skulle bara vara irriterad på han under hela bröllopet.. man kanske kan sätta sig ner innan inbjudningarna skickas och förklara läget för henne. Självklart önskar jag att hon kommer men hon är så drillad av sin man att jag tvivlar..

Nog saknar han spärrar nog. Det har mina föräldrar tyckt hela tiden (och haft sina duster med han) men de trodde väl inte att det var så illa.. Jo barn håller tyst mer än vad man anar även om de får lida för det...

Hade min syster inte fortsatt leva tillsammans med min så kallade svåger hade jag skrikit ut det till hela världen. På något plan så vill jag och min familj skydda min syster så gott det går. Hon kommer aldrig att lämna honom och om folk får veta och vägrar umgås med honom då är jag rädd att hon kommer bli mer isolerad och ensam. Sedan känner jag inte dem som de umgås med numera.

Jag har alltid trott att jag var en engångsföreteelse och inte så grovt eftersom han endast tog på mina bröst och gjorde inge grövre (iof är det en bedrift att komma in UNDER en BH och det råkar man bara inte göra).  Jag berättade för min syster vid tidpunkten vad som skedde men hon minimerade detta och sa att det inte var så farligt samt att han inte menade det och detta ligger fortfarande kvar i bakhuvudet på mig. Jag kan fortfarande komma på mig själv att tänka att jag har överdrivit hela situationen och att det egentligen inte var så farligt men tanken att han skulle göra det på någon annan tjej får mig att bli förbannad.

Det sägs kloka saker i den här tråden och jag börjar fundera på varför jag/min familj håller tyst inför släkten åtminstone, de undrar ju en hel del varför vi inte umgås. Mina föräldrar vill som sagt inte göra situationen svårare för min syster samt att de inte vill utmåla mig som ett offer men jag är inte så säker på att det är lika rätt längre. Saken är den att man aldrig vet om jag är en engångsföreteelse eller om detta skulle kunna upprepas.

Har varit osäker på om omständigheten var tillräcklig för att inte bjuda honom. Men nu har jag iaf bestämt mig att inte bjuda in honom och jag kommer berätta för släkten om vad som har hänt egentligen...

tack igen för era råd och åsikter!
kram på er