Jo går man på vad kristendomen som vi använder här så är det fel att ha en till i förhållandet och skulle man gifta sig kyrkligt så bör man tillhöra tron och då blir man matad med att det är fel att ha begär till din nästa...
Man ska nöja sig med en person , man ska vara nöjd med man valt, allt annat är fel.
Jag var kristen en gång, jag växte upp i en familj med präster, ungdomsledare, gick i kyrkan varje söndag, var på väg att utbilda mig till församlig assistent och insåg att att jag kunde aldrig bli lycklig om jag var tvungen att följa reglarna.
Så fort man försökte finna lycka utanför de ramar satta av denna religion så blev man skuldbelagd, man får höra att man har fel, att man är konstig.
Så då tänkte jag, nej tack, om Gud finns, så skulle det vilja att skapelsen är lycklig och tillfreds och denna regligion och gud funkar inte för mig alls.
Så därför tänker jag inte blanda in en Gud, en relgion som handlar mer om arvsynd och skuldbeläggande än glädje.
Utan jag väljer min väg, det var inte lätt men jag gjorde det och jag har folk som ber för mig att jag ska inse mitt fel och komma tillbaka till den luteranska kyrkan....
Jag var en aktiv medlem av Svenska kyrkan inget mer men jag har aldrig känt mig lycklig där.