Sån jättesöt vovve Blomman!
Förstår att det kanske inte är läge just precis nu, men kan ju ändå vara något att fundera över inför en snar framtid?
*börjar själv drömma om att skaffa vovve igen när flickorna blivit lite äldre... fast jag lovade mig själv att inte göra det*
Tack snälla ni vad ni är gulliga som tänker på mig 
Gräsklippning och linfrölimpor, det kallar jag vänskap 
Men jag tycker ni ska ägna er åt att vara gravida istället, så tar jag hjälp av en ickegravid karl istället... Flickornas gudfar Andrej kommer med åkgräsklipparen och klipper... igen. Lite pinsamt att jag inte ens räfsat upp klippet från förra gången. Men förra helgen var det fullt upp med kalas och badande. Som sagt, jag prioriterade familjen istället för såna där sysslor. Jag kanske är en dålig människa. Men jag vet att ungarna var lyckliga för att jag ägnade mig åt DEM ♥
Nu har jag badat och skrubbat töserna rena, så nu ligger de o myser i vår säng. Själv är jag ganska risig, men jag ska ta mig lite te med honung och så en konjak på det så sussar jag nog gott
Kram!
Hvids: You've got mail
Åh, så underbart söt hon är Esther *smälter*
Katja sitter i mitt knä, vi är hemma idag och är förkylda. Hon tycker också att Esther är supergullig
Fru Sy, jag känner igen mig i allt det du säger. Jag tror det är väldigt normalt. Ibland kände jag mensvärk och trodde nåt var fel. Sen kände jag inget och trodde nåt var fel. Så där höll det på ett tag. Tror du kan vara lugn Puss på dig!
Aleta: största kramen som finns i universum till dig!
Jag hade tur när min T började sexårs. Deras fröken hade tidigare jobbat i T:s dagisgrupp och visste att hon redan kunde läsa och skriva, så hon var förberedd. Har försökt ge henne stimulerande uppgifter. Konstigt nog har hon (läraren) bromsats av andra lärare på skolan när hon velat ge min T böcker som de jobbar med i 1, 2 och 3:e klass! Jag vet inte varför riktigt... Ettans läsebok var "jättetråkig" och "skitenkel" enl. min T nämligen.
Läraren från sexårs har förberett T:s blivande lärare i ettan på att det är två elever som ligger långt fram (inte särbegåvade, utan bara ligger steget före), så jag hoppas verkligen den läraren inte bromsar upp dem i deras utveckling... Men jag är onekligen lite orolig! Så jag förstår din oro Aleta. Tror nog jag skulle ta ett snack med läraren. Eller... äh, jag vet inte. Vad säger ni som jobbar inom skolan, fru Sy, Villemoa? VAd är bäst?
Tycker det var så märklig reaktion från lärarkollegorna när T:s lärare sökte böcker från de högre klasserna: "Vad ska vi jobba med för böcker då, när hon kommer till oss"? och "Nä, så där kan du inte göra" osv... Oroväckande.
*kikar in igen medan jag väntar på att mitt hemmagjorda the ska dra färdigt*
Vi är fortfarande krassliga. Jag var jätterisig imorse. EFter att ha ätit sen frukost så tryckte jag i mig tabletter och tvättade upp mig och formligen släpade mig iväg till återvinningsstationen (höll på att svämma över med sopor här hemma), handlade mat, köpte pizza (orkar inte laga mat idag).
Kikade in i T:s garderob imorse och insåg att hennes ben vuxit enormt på längden och att hon knappt har ett par byxor som passar längre. Skolan börjar på måndag. Shorts o kjolvädret verkar vara över här :-S Greps av panik!
Så när jag ändå klivit ur pyjamasen så släpade jag med mig T till barnklädesaffären.
Det var jättesvårt att hitta byxor till henne. Hon har långa ben men är jättesmal så allt är för stort i midjan. Tillslut hittade vi två par jeans. På rea 70%. Gud, vad glad jag är att de föll henne i smaken, för PRISET föll MIG i smaken: Betalade 78 kr för ena paret och 105 kr för andra paret Det mina vänner är inte så vanligt här på vår lilla ort där vi inte har några såna där billiga klädkedjor som HM, KappAhl eller Lindex. Och det var rejäla jeans, verkar vara riktigt bra "kvalisort"!
Dagens positiva grej alltså Det gäller att glädjas åt det lilla...
Hej Passion!
Hur mår du?
Jo, jag tänkte också på det. Man informerar ju lärarna om sånt som de bör veta. Om barnen har några anmärkningsvärda svårigheter eller problem, allergier eller nåt annat. Därför borde man väl informera om man har ett barn som ligger lite före och, som i mitt fall då, gärna hittar på bus om hon blir uttråkad och inte får utmaningar/stimulans vad gäller lärandet, att läsa, skriva osv.
Men precis som du skrev Altea, Jante är stark i Sverige så... Men jag tycker också att du ska informera läraren om din dotters "problem", som ju egentligen inte borde vara ett problem i mina ögon.
Blomman: Fan vad jobbigt att måsta DRA allt ur karlsloken... Måste ju kännas som att du är ensam i allt detta med skaffa-barn-karusellen!! Det räcker liksom inte att bara säga att "ja men jag TÄNKER på detta jättemycket". Men ni är ju för bövelen två om det så då måste ni ju prata båda om det med varann, annars är ni ju liksom två separata enheter som tänker, funderar och går igenom detta på var sitt håll. Jättekul att tumla runt i sänghalmen då. Det blir liksom det som ni gör TILLSAMMANS i processen, men ältande och pratandet och funderingarna, det gör ni separat. Skitjobbig måste det vara. Men jag vet ju också att oftast så har inte männen samma behov av att ventilera och prata och älta, men det spelar ingen roll, det måste ändå kännas ganska ensamt för dig mitt i allt detta. och en varm, innerlig kram till dig i allt detta.
ang. kalas så har du rätt, det är nog så det ser ut i de flesta fall. Därför bestämde jag att jag skulle inte fira 40. Jag sa att det bästa present jag kunde få är att få åka iväg på tu man hand med min make. Så han gav mig i present en spa-resa till Tallin tor-sön (jag fyllde en lördag, lämpligt nog). Det var det bästa vi gjort på mycket länge
Både när han fyllde 30 och 35 har vi haft lite fest här hemma. Bjudit kompisar på smörgåstårta och kaffe o tårta och lite starkare fram på småtimmarna. Men då har han själv sagt hur han velat ha det, frågat vad jag tycker, och när han fyllde 30 så bad vi min kompis hjälpa med smörgåstårtorna. Och nu sist så beställde vi. Året innan gjorde vi två tillsammans maken och jag.
Gud, har han många släktingar o vänner som ämnar komma??
Nu hojtar maken att en bra film börjar på rysk tv. Ska gå och kolla!
Kram, kram, kram Blommis och alla andra!
halli hallå i tråden!
Välkommen tillbaks till jobbet Ninnis, och jobbsufandet 
Hihi!
Katja är fortfarande väldigt hostig, så hon får vara hemma. Själv är jag bättre, så jag jobbar halv dag.
Har varit med Tanja på skolan. Första dagen i första klass Jag fattar det inte...
En gullig klass på elva elever. 5 flickor och 6 pojkar. Hon får sitta med en kille på var sin sida. Ena killen vet jag är, precis som Tanja, rätt så utvecklad i sitt skrivande och läsande, så de kan nog sporra varann och jobba ihop. Hoppas jag.
Fröken var jättegullig. Hon är musikalisk och har gitarren hängandes i klassrummet. Mitt vad det var så drog hon ner guran och drog av en låt med ungarna. Jättekul
Verkar som att det kommer bli mycket sång och musik mao, vilket min Tanja gillar.
Det enda som oroar mig, förutom det jag nämnt tidigare, är att det luktar mögel i kapprummet. de har haft problem med det i skolan förut för flera år sedan, men då renoverade de. Det var en till mamma som uppmärksammade det och frågade om jag kände nåt...
Fälgar o pansarBH Daa, du är för kul!
Min maken han stapplar numera omkring med en rymdstövel, "space boot" Bad honom ta på sig en glaskupa eller helst slalomhjälmen... så är förvandlingen till Kosmonaut fullbordad
Ingis: Låter inte alls kul... Det blir ju som att ni är ensamna i relationen fast ni är två. Eller rättare sagt ni är ju tre nu med Busan. Hon är den sammanhållande länken.
Klart du ska börja i kören igen!! Det är underbart för själen... När jag håller på och ruttna där hemma på min lynniga make, då är kören som en lisa för själen. Ger mig kraft att orka fortsätta liksom.
Men ni borde onekligen ta tag i detta, för det är jobbigt att vara ensam i tvåsamheten...
KRAM på dig Ingis!
Kul att det är kul på jobbet i alla fall! Gissar att kollegorna saknat dig Det skulle jag ha gjort!
Jo, det var vad jag också tänkte på, men inte hann skriva...
Föräldraledigheten kan få din man att omvärdera saker och ting...
När min make var hemma med lilla K, som var 9 mån när jag började jobba, så efter nån månad så där, när allt ramlat på plats och han fått in sina rutiner med barnen (T var ju på dagis 15 tim/v då), så kallade han det helt plötsligt inte längre "semester" att vara hemma med barnen (motsvarigheten på ryska innehåller nämligen ordet semester).
Kan inte säga att vårt förhållande just då blev bättre, han spelade väldigt mycket martyr under den tiden (jag pendlade, åkte tidigt, kom hem sent), att allt låg på honom osv. Så fort jag kom hem så räckte han över ungarna och släppte allt och sa typ, "här har du, nu är det din tur att ta hand om dem, jag är helt slut" Vilket jag såklart förstod. Men att jag jobbat och var trött hade han ingen förståelse för. TROTS att när jag var hemma med barnen så var situationen den omvända, men då behövde han VILA efter jobbet och jag... ja, jag var ju mammaledig... och hade "bara" varit hemma.
MEN: till syvende och sist: Efter 4 månaders pappaledighet (eller var det 5?) så har han aldrig mer kallat det att "bara" vara hemma med barnen. Han förstår nu det där med att "sno ihop", frukost, lunch och middag, med småbarn snoendes kring benen, inte är så bara och kräver planering. Han fattar liiiiite mer vad handling av mat, matlagning och sån't går ut på och vilken tid det tar.
Framför allt fick han en väldigt fin närhet och kontakt med sina barn Och familjen blev än mer viktig för honom.
Hoppas din man kommer till insikt, och att ni får till stånd ett bra snack så småningom.
*kramar igen*
Blommis: Så fruktansvärt tragiskt med den lilla flickan 
Mammahjärtat blöder när man hör sånt. Fy vad livet är orättvist
Klart man måste få vräka ur sig och vara ego här!! Det gör jag hela tiden... Och jag personligen blir glad så fort jag ser din passionsblomma i tråden, för den syns inte så ofta nu. Och i Tanttråden lyser den helt med sin frånvaro. Förstår dock att du inte orkar vara "överallt".
Vet ni... jag mår illa...?! Va' f-n är detta nu då?! Jag vill inte ha magsjuka uppå allt detta nu... Blä...
Sådär, nu har jag varit och lättat på trycket. Alltså gjort 2:an. I normal konsistens. Känns lite bättre. Men jag är tung i skallen. Förkylningen som sitter kvar kanske.
