I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans
Jaa!
Åh, så skönt att du fick det beviljat.
Jaa!
Åh, så skönt att du fick det beviljat.
Ja, det är kul när det är lite mer liv och rörelse här.
Jag vågar heller inte riktigt surfa när jag är på jobbet (fast läsa liiiite kan man ju göra ), utan håller mig till luncherna.
Käraste Blommis...
Den där &%¤#"%! cykelterrorn!
Nu önskar jag verkligen att det där trollspöt fanns... Då skulle det inte behövas någon IVF-cirkus.
*kramar om, hårt och länge*
Flamman: har inboxat dig.
Och ring VC! Fem dygns huvudvärk, nog måste det kollas upp. *kramar*
Hoppas det blir bra med modersmålsundervisningen.
Villemoa: skönt att det går bättre för Moa-vännen.
*hjärtar gulliga lilla Moa*
Blommis: KRAM på dig. Jag tycker också om den spralliga sprattelgumman.
Ingis: hur mycket enäggstvillingar har gemensamt (alltså av moderkaka och hinnor osv) beror på hur tidigt i graviditeten de blev två. Det enda sättet att se på UL om det är tvåäggs- är om det är olika kön.
Fru Sy: angående att berätta för föräldrarna, så har vi hunnit fundera några gånger. Den första graviditeten valde vi att vänta tills jag varit på inskrivning i vecka 10. Andra gången valde vi att berätta tidigt (typ vecka 5) för att de antagligen räknat ut att vi försökte. Tredje gången ville jag vänta med att berätta tills efter vecka 12, för att de skulle slippa glädjas och sedan bli besvikna om det gick galet. Maken däremot tyckte att vi skulle berätta på en gång, dels för att de skulle få glädjas i alla fall ett tag, dels för att de förmodligen skulle bli lite besvikna om de fick höra om ett eventuellt tredje MF utan att ha fått förtroendet att veta om graviditeten, dels för att de skulle vilja bära både glädje och oro med oss. Jag tyckte han resonerade klokt, så vi berättade efter 5 fullgångna veckor. Den enda nackdelen varit att min mamma länge fått vara sprickfärdig av längtan att berätta för hela världen (dvs sedan vi varit på VUL).
Tänkte bara dela mina tankar kring det. Känner ni för att vänta så gör det, men det kan vara ganska skönt att berätta även om det är tidigt.
Hoppas du slipper influensan och att illamåendet lättar.
Flamman: hoppas huvudvärken håller sig borta nu! Jag finns på fb, men det vet du redan.
Heloise: drygt med kötiden!
Fru E: åååh, nära uppkörning? Så spännande! *hejjar och hoppar och peppar*
Villemoa: hoppas det går bra hos bm och att ni hittar bra hjälp mot värken.
Hvidis: Lilla E på dagis själv? Stora tjejen! *hjärtar*
Ingis: det är rätt att hålla det dåliga samvetet borta! Ja, du är gullig och omtänksam.
Och vi kan inte begripa det
Det spelar ingen roll att vi har sett dem, eller att en bild hänger på vårt kylskåp.
Blommis: helt förstummad över hur de behandlat din sambo. Jag kan nog hålla med dem som säger att det var det dummaste de hört.
Helt logiskt att en man hyr massa filmer som sig själv, med sitt eget personnummer, och sedan en dag bestämmer sig för att köra med urkundsförfalskning för att hyra en film som han sedan lämnar tillbaka i tid. Duh!
Fru Sy: skönt att vilan lättade illamåendet lite. Kloka råd från Villemoa.
Och spännande med VUL.
Heloise: trevliga sexdrömmar? Ska man få det? Jag drömmer bara konstiga saker som att jag måste hjälpa polisen att infiltrera en kriminell och farlig liga eller att vi har maskerad på jobbet och jag springer runt för att leta efter en tiara som inte går sönder så jag kan gå som lady Di. Och allt annat skumt jag har råkat ut för nattetid. En del otäcka och lite väl spännande saker och andra som bara är konstiga.
Ninnis: Härligt att myskvällen blev beviljad. Ni tänker alltså inte göra något experiment med gullhunden och ärtsoppa?
Jag tror att Ninnis är så klok att hon inte skulle experimentera med något sådant.
*återupplever dagen efter vi ätit surströmming med jobbet. Chefen mycket irriterat: "Vem gav valpen surströmming?" Stackars hunden hade inte alls mått bra den natten...*