En sängkammarfråga (blunda och ursäkta ni som tycker en sådan är opassande..)
1-3 ggr per vecka beroende på hur mycket vi ses.
Semestern- varje dag :)
1-3 ggr per vecka beroende på hur mycket vi ses.
Semestern- varje dag :)
7 år för oss.
Hur ofta beror även för oss väldigt mycket på omständigheterna utanför sovrummet. Allt spelar in.
Oh shit, nu fick jag lite ångest. Som jag skrev i början har vi sex typ 1-3 ggr per vecka... Inga barn! Hur ska det bli sen! ?
Men å andra sidan är vi båda rätt nöjda. Kan vara tacksam för att vi har lika mycket lust och att det kvalitet och inte kvantitet... :)
1700tal: Vestibulit är inte obehandlingsbart och absolut inte något man måste dras med hela livet! Självklart beror det ju på hur svår vestibulit man har, men jag fick diagnosen och är som sagt "frisk" idag. Det finns fortfarande tillfällen då det gör ont, men inte i närheten hur det var då.
Jag hade en sån tur att komma till en riktigt bra gynekolog med mina besvär. Han skrev en remiss till en specialist och varnade mig extra mycket för att läsa för mycket om vestibulit på nätet, just för att det alltid fokuserar på att det inte går att bota. Det var verkligen en sten som föll från mina axlar när han sa att det visst går att göra något åt.
Jag fick en remiss till en duktig äldre kvinna på Avenykliniken i Göteborg. Det "enda" jag egentligen behövde göra var att skippa p-pillren, köpa en kräm som heter Locobase på apoteket (väldigt fet hudkräm) och smörja mig i öppningen varje dag. Massera och liksom tänja bakåt där jag hade som mest ont. I samband med det skulle jag även göra vanliga knipövningar så att jag kände skillnaden mellan när jag var spänd och när jag slappnade av. Tack vare vestibuliten var jag ju konstant spänd och det var stört omöjligt att genomföra samlag. Efter ett tag avtog smärtan mer och mer och när jag kom på återbesök såg hon att jag inte längre gick och spände mig utan klarade av att vara avslappnad.
För mig var det definitivt p-pillren som var boven i dramat, de gjorde mina slemhinnor sköra och även om jag var upphetsad så reagerade inte slemhinnorna med samma "svullnad" som normalt och därför tog de rejält med stryk. Sen var jag ung, osäker och ville så himla gärna att det skulle funka att jag inte sa nåt, bara led istället för att säga "stopp, det går inte". Trots att jag har världens mest förstående pojkvän var det skittufft för mig att lära mig att kunna säga stopp även om vi var mitt upp i det. Ett långt tag hade vi bara annat sex, inget samlag alls. Jag är så glad att det funkar nu, men det är inte alltid det gör det och nu vet jag att det inte är hela världen.
Haha! Den köpte min sambo när vi blev ett par. Jag hade aldrig kommit tillsammans med någon annan (dock på egen hand). Tog nog fem månader eller så av vårt förhållande innan det till slut funkade. Idogt arbete haha! Men det mesta satt nog i mitt huvud...