Välkomna till Tivoli Empatia!

Här kommer en smygläsare in i tråden. Jag har varit med er mer eller mindre ända från början då jag också gifte mig sommaren 2006. Bor i södra delen av landet med min man och våra tre barn, två tjejer som är sju och en kille som är tre. Skostorlek 36 och all choklad är god.
  
Jag har inte så mycket tid att kommentera och hänga här då familj och jobb tar mycket tid, men ni är verkligen ett helt underbart gäng.
 En av anledningarna till att jag outar mig är Muggles tvillingbesked och att jag har en genomgången tvillinggraviditet bakom mig. I vecka 18, på RUL, fick min man och jag veta att vi väntade tvillingar. Det var barnmorskans tredje (!) konstaterade tvillingraviditet den dagen. Känslor som dök upp var chock och rädsla, men efter det glädje. Många tankar givetvis. Det var dessutom lite oroligt eftersom skiljeväggen mellan fostren var tunn, vilket tydde på enäggstvillingar och betecknades därmed som en riskgraviditet. Vi fick på på kontroll på specialistmödravården var fjärde vecka för att kolla tillväxten hos fostrena.  Allt var dock bra hela graviditeten. Jag mådde br aoch barnen mådde bra. De behagade inte komma ut förrän vecka 39 då läkaren var så snäll och gjorde en hinnsvepning vid den sista UL-kontrollen. Tjejerna vägde då 2960gr resp 3070 gr och var 48 cm långa. De föddes genom vaginal förlossning. Vi införde rutiner från början (samma mat och sovtider) vilket fungerade bra för oss. Tjejerna är idag, som sagt 7 år och har börjat första klass. Tiden går fort!
   Jag måste ju medge att man blir tyngre i kroppen vid en tvillinggraviditet jämfört med en enlingsgraviditet. Med tjejerna var jag sjukskriven de sista åtta veckorna, de fyra första på halvtid och de sista fyra på heltid. Vad jag vill ha sagt är att varje graviditet är unik, enlings- eller flerbörds. Jag hade en mycket lätt och okomplicerad tvillinggraviditet och likaså med min enling. Jag tror att jag har läst någonstans att om kroppen har varit gravid en gång så "vet den hur den ska gör nästa gång". Du hade väl en ganska lätt graviditet med Moa, Muggles? Jag tror att den här graviditeten kommer att gå bra (säger hon som var inställd på det värsta i ungefär tjugo veckor, men allt blev mycket bättre än vad jag trodde). Tänk också på att Moa är såpass stor att hon kommer att förstå när du behöver ägna tid åt de nya barnen. Jag har ju ungefär samma åldersskillnad som du mellan mina barn.

Hm, det blev ett mycket långt intro-inlägg. Det är bara att scrolla! Lycka till PB och EA ! Här har hållts tummar för er genom alla era försök! 

Angående att släppa flera ägg så ökar risken/chansen att man släpper två ägg om inte ärftlighetsfaktorn har ett finger med i spelet. En kvinna kan ärva sin mors anlag att släppa två ägg. Enäggstvillingar är däremot inte ärftligt, vad man har kommit fram till. Det är ju liksom egentligen ett "misstag" att ägget råkar dela på sig.

Tack för välkomnaden! 

PB: Det "bara" blev två. Jag kan ju säga att jag var ganska nervös när jag väntade nr 3. Hade det varit två den gången hade vi verkligen fått byta bil och bygga ut huset. Tre barn fungerar ju ändå i de flesta bilar tex.

PB igen: angående tumhållning - det känns som om jag "känner" er fast ni inte känner mig.

En sak till innan jag ger upp för kvällen: jag tycker ni har det ganska lyxigt däruppe norröver vad det gäller barnomsorg under föräldrarledighet. Där jag bor får man lämna femton timmar/ vecka, uppdelat på tre dagar.

Jag kan ju villigt erkänna en sak, när jag var föräldrarledig med tjejerna följde jag Glamour och Hem till gården slaviskt, men under föräldrarledigheten med min pojke var ni min dokusåpa !
  
PB: Jag bor en bit söder om dig!

Tack igen för alla hej .

Muggles: Jag kan bara instämma i oron som dök upp när vi fick veta att det var två. Det första bm sa som gjorde UL var att det var en riskgraviditet. På vanliga MVC hade jag dock en något coolare bm som sada att jag skulle lyssna på mig kropp, bl a när det gällde hur mycket jag orkade arbeta och om jag behövde vara sjukskriven. Jag har inget fysikskt ansträngande arbete, men det var aldrig några problem att bli sjukskriven. Jag kan ju också berätta att det tog ett tag innan det hade satt sig att vi skulle ha två och att det gick att glädjas över det. Ordet risk förtog ju en del av glädjen.
  
Jag lovar att du kommer att kunna visa dig i bikini efter graviditeten. Det blev iof en del bristningar eftersom magen blev ganska stor, men den drog ändå ihop sig ganska bra. Jag är inte speciellt stor så det såg ganska roligt ut med den stora magen. 

Jag förstår att du tycker det är jobbigt med folk som säger att allt kommer att gå bra, när man har svårt att tro på det själv. För mig var allt bra när tjejerna hade kommit ut. Fysiskt mådde jag dock bra hela graviditeten.    

PB: Lycka till idag! Angående var jag bor: ca 20 mil söder om dig, så det är ju en liten bit. Jag tror att det finns andra i tråden som bor ungefär där jag bor.

PB; Skit med! Håller tummarna iallafall.

Vänner: Jag bor nog i närheten av dig.

Frullan: Det finns ju tvillingmammor som tar sig igenom det första åren och sedan ger sig på att skaffa ännu fler !

Jag kan bara säga att jag har nog haft mer jobb med nr 3 än med de båda första tillsammans, men nu var de ganska lätta barn att ha att göra med också. Killen är det betydligt mer fart i än det var i tjejerna. De var något lydigare . 

På tal om spiral - det är väl ingen risk att använda tampong efter ett tag, dvs när infektionsrisken är borta. Jag tror bara att man inte ska använda det dirket efter insättandet. Har själv spiral och använder både bindor och tamponger.

Det är lätt att återgå till att smygläsa märker jag Hursomhelst grattis EA till ett efterlängtat + och grattis PB till en mini tillbaka i magen. Vilken fredag!

Jag måste bara berätta hur det kom sig att jag började smygläsa tråden. Jag gifte mig liksom många av er sommaren 2006 och hängde därför på bröllopstorget. Efter bröllopet började vi med syskonförsök och då råkade jag hitta frullans inlägg och det var rena underhållningen. Jag var liksom tvungen att fortsätta läsa för att se om ni lyckades eller inte. Jag var ju liksom i samma situation som er. Tiden att hänga med i tempot i tråden fanns ju inte, då jag inte hade tillgång till dator på jobbet och på kvällarna var barn och mera jobb. Det är det egentligen fortfarande, så vi får se hur mycket jag hinner hänga med här.

Vänner: Du är inboxad. Kan tänka mig att du är nyfiken. Jag är dock lite blyg och har inte vant mig vid att vara ute ur smygläsargarderoben :-0! 

Äntligen är det nog !

Mycket att göra på jobbet=lite tid vid datorn. Suck!

Många kramar till Klockarbol och det du går igenom nu.

Muggles: Lite input angående tvillingförlossning. Mina tjejer låg med huvudet ner båda två och jag födde dem vaginalt i vecka 39. Det var ettan som hade det jobbigt under förlossningen. Tvåan hade ju endast en kvarts förlossning - hon låg ju kvar i sin intakta hinnsäck.  Jag tänkte bara visa den lite mer positiva sidan av att vänta/föda tvillingar ! Mina är ju till 90 % enäggstvillingar, det är lättast att avgöra vid ett tidigt ultraljud.
   En sak att tänka på lite längre fram angående fosterörelser är att det är livligare i magen med ett barn jämfört med två. Ju längre gången man är ju mindre utrymme får barnen att röra sig på och därför känns rörelserna mer som sträckningar jämfört med när man väntar ett barn som bokstavligen slår kullerbyttor i magen ibland.

Hej, det går lite tid mellan inläggen. Hysteriskt mycket att göra både privat och på arbetet.

PB: Finns inget att säga. Ta hand om dig.

FruE: Grattis (om jag inte har sagt det tidigare).

Izzie: Jag tror att vi lät tjejerna åka framåt när de var ca 3,5 år. Lillkillen åker fortfarande bakåtvänd i framsätet. Vi får inte riktigt plats med tre barnstolar där bak, tyvärr. Rekommendationerna är väl egentligen att barnen ska åka bakåtvända tills de har fyllt fyra.

Tinga: Tänkte på det här med tvillingraviditeter/tvillingar. Jag förstår din sorg/frustration när du läser om sådana som har gått bra i jämförelse med vad du har gått igenom. Min graviditet var ju lyckad sådan, men jag har ändå ibland känt mig snuvad på konfekten. Vi gick från två till fyra. Jag har aldrig fått uppleva att enbart ägna all min uppmärksamhet åt ett barn, då det alltid har funnits ett till att ta hand om. Visst är det roligt att vara med om att se två barn utvecklas samtidigt och hur de sporrar varandra, men jag kan ändå inte låta bli att fundera ibland över hur det hade varit att få ett barn från början. Nu skaffade vi visserligen nr 3 när tjejerna var 4 år, men de som har syskon till sina barn vet ju att det inte blir riktigt samma sak med nr 2/3 som när man får första barnet. Med första barnet är man liksom i sin egna lilla bubbla innan vardagen hinner ikapp. Med nr 2 blir vardagen påtaglig mer med en gång. Detta blev lite svamligt, men jag hoppas du/ni förstår vad jag menar.

Kramar till Fru E.

Här kommer den sporadiska inhopperskan !

Muggles: En fördel till på tvillinglistan - du behöver bara ha ett födelsdagskalas (visserligen alltid varsin tårta) och bara ett barnkalas. Två flugor i en smäll !

Snaily: Skit i vad familjen säger. Stanna hemma och gosa med bebisen och lär känna varandra. Kyla, RS-virus och kräksjukor är skäl nog till att inte ge sig iväg i onödan med en nyfödd.

Vickan: Kompisen hade problem med hormonspiralen ett par månader innan det gav med sig, så ge den en chans ett tag till.

Porchez: Härligt att du mår bättre!

BS: Trist med sjuk Iris. Hoppas att hon kryar på sig.

Ego: Haft födelsedagskalas i helgen och för första gången på sju år har tjejerna haft en vit födelsedag. Jag kan inte minnas när vi hade såhär mycket snö och kallt såhär tidigt. Barnkalaset, som delvis var ute, blev en succé då alla barnen tyckte det var jätteroligt med snön. Perfekt kramsnö att göra snögubbar av! Nähä, dags att jobba en stund innan sänggång.

Tittar in igen. Lätt att åregå till att smygläsa.

Snorkis: Många kramar till dig. Det finns inte ord för det du har gått igenom/går igenom. Jag har en kompis, som mådde psykiskt dåligt under sin tredje graviditet och hon blev igångsatt 3 veckor före bf. Graviditeten innan fick hon en flicka som inte är riktigt frisk. Jag kan ju säga att hon (kompisen alltså) inte tillät sig att vara gravid de första 20 veckorna (innan moderkaksprovet och alla andra tester var klara - hon visste ju inte om de skulle behålla barnet) och de sista 17 veckorna hade hon svårt att njuta av sin graviditet. Jag kan bara ana vad du kommer att gå igenom. Jag tror också, precis som övriga, att läkaren idag bara menade väl. Se till att använda sjukvården så fort du känner dig orolig. De är där för din skull!

PB: Skickar kramar till dig. Jag tycker absolut inte att du ska sluta att skriva om hur du mår här. Det är ju ett sätt för dig att sätta ord på dina tankar och dina hjärnspöken som du umgås med. Du är inte det minsta patetisk i din sorg över att livet inte har blivit som du har tänkt dig. Det finns ljus därborta någonstans. Låt det ta den tid det tar att nå dit. Det kommer att bli bättre.

Muggles: Ska ni gå på UL varannan vecka? Vi gick var fjärde, men de kanske har ändrat rutinerna en del eller är det olika i olika landsting. Det är ju trots allt sju år sedan jag väntade tjejerna. Jag tillhörde ju dock samma "riskgrupp" som du (hatade och gör fortfarande ordet risk).

Fru E: Hur går ni vidare? Kommer ni att göra fler IVF:er?

  

Fru E: Då vet jag. Vi får hoppas att det går hela vägen nästa gång (jag vet att det låter klichéaktigt), men jag tycker ni är så värda att få lyckas.

September: Grattis till + och hoppas att det går vägen den här gången.

Oms: Jag tycker att du gör ett superarbete med dottern och hennes skolarbete, Det finns tyvärr alltför många föräldrar som inte har ork att bry sig lika mycket som du (ser det alltför ofta). Skönt att få en diagnos så man har något att utgå ifrån. Både för er egna del och för skolans del.

Muggles: Vi gick på tillväxtUL var fjärde vecka hela tiden (efter RUL). De var dock inte inte helt tillförlitliga då läkaren tyckte att det ena barnet drog iväg lite - det skiljde ju dock bara 110 gram när de väl kom ut. Vilken vecka är du i nu?

Klockarbol: Många kramar till dig också.

Ego: Nyårsfirandet blev inställt idag då de två familjer vi skulle ha träffat har blivit kräksjuka. Det blev snabb omplanering.

Angående värkstimulerande hade jag också det första förlossningen och det var definitvt uppskruvat till max i slutet. Förlossning nr två gick så fort så då var det bara lustgas som gällde, som de visserligen fick ta bort eftersom jag var alldeles för duktig på att andas in den .

Muggles: massor av kramar. Det finns inga ord för det som ni går igenom. Ta hand om varandra.

BS: grattis till Astrid i efterskott.

PB: Grattis till dig också i efterskott. Härligt att du hade en härlig helg i Växjö trots influensa.

Liten och Telis: förstår precis hur ni känner er. Tyckte det var superjobbigt att börja jobba efter båda mina föräldraledigheter. Fy.

Snorkis: Härligt med levande bebis!

Hattis: hoppas på det bästa.

Muggles: Grattis till lyckad operation och hoppas att de får stanna i magen ett bra tag till!

Frullan: vaddå förtjänar sympatier? Det är väl klart att du gör! Många kramar till dig!

Nähäpp, dags att plugga lite innan sängdags och en ny arbetsdag hägrar. Tur att det är fredag imorgon !