Vickan, Mäh?
Nähä! Jaha, ja men då jobbar du väl där du jobbar då!
Hattis, ÅH vad gött att du mår bättre! 
MSW, jag vill också gå på afternoon tea där! och på brunch också för den delen.
Afternoon brunch kanske? 
Hejsan Sweet! 
*skriver under här!!!*
KRAM Snorkis!
Det kanske är julbord man ska äta?
(nu slänger jag bara ur mig en tanke här, jag har absolut ingen aning om när och om jag kan åka någonstans alls för ögonblicket, men roligt och gott vore det!)
Jag kikade lite på Växjötrakten och längst ner är en variant i Lammhult.
Förresten så finns det en mycket gó granntrådskvinna som varit på visit här i tråden en del, som verkligen inte har långt till Värnamo och säkert vet vad som är värt att veta.
Här såg det ju ut att vara livsfarligt att vistas, med en hel egen våning för konditordelen på julbordet
http://www.villavik.se/
Här har det en gång i tiden bedrivits verksamhet för utarbetade mödrar...
http://www.ojabyherrgard.se/
Här ute vid slottsruinen är det ifint och nu är det visst nya ägare:
http://www.ryttmastaregarden.se/sida14.html
Detta ligger i Lammhult, vilket inte är så långt från Värnamo:
http://www.asaherrgard.se/
Jag är så glad för jag sov mycket bättre inatt! Sambon masserade min nacke och lade på liniment på kvällen, och det hjälpte en hel del.
Jag tror jag får rundgång av att först sprayen ger huvudvärk, sedan biter jag ihop käkarna och spänner mig på natten eftersom jag har ont och inte kan slappan av.
Då får jag spänningshuvudvärk och efter tillräckligt många dagar med det, så kommer migränattacken som ett brev. Och under tiden ligger sprayhuvudvärken kvar som ett molande lock på tillvaron.
ÅÅÅ Vad det betyder mycket att få sova!!!
Ikväll måste vi fatta beslut om hur vi gör med pannbytet. Vi får låna, men inte på huset, utan ett helt eget lån som blir dyrare och att låna en massa mer pengar när allt redan är som det är känns skitjobbigt.
Menpannsituationen är ju helt vidrig också, och ska vi elda upp en massa onödiga pengar ör att vi måste ösa i ved i den nuvarande pannan, eller ska vi istället lägga de pengarna på att investera i det nya, som kommer att kräva mindre ved och mindre jobb och mindre ångest? Fast att just lånet i sig innebär en viss ångest?
Usch!
Det är det som är frågan. Och dessutom är ju inte planen/förhoppningen alls att jag ska ha fått ett jobb på någon vidare sikt, utan en föräldraledighet......... 
Efter den vill jag starta eget och då blir det ju fler år av ovissa inkomster.
På A svarar jag "vet inte, vi ska prata med banken imorgon"
På B svarar jag "absolut inte"
Mina föräldrar är båda sjukpensionärer med inkomster så små att ni skulle baxna.
Mina sväron ska vi fortsättningsvis blanda in så lite som öht är möjligt i vårt liv och ekonomi. De stod i borgen på vår första huslån och ALDRIG har vi varit gladare än när vi kunde plocka bort dem från det.
Javisst, det är klart det kan, men att jag skulle få ett jobb där det hinner blir någon vidare skillnad utom några månaders uppsving, känns inte så realistist. Särskilt inte nrär jag antagligen kommer att få lägre lön än den jag hade senast, eftersom lönerna liger lägre härnere. Det är mer fråga om att typ hinna jobba ihop lite mer än jag får nu.
Det får gärna hända bra saker på flera plan. min familj är bra mycket mer van vid att det händer svåra och jobbiga saker på alla plan känns det ibland som. Utan att verka för negativ. Men somliga dagar är det förbannat svårt att hålla ljuset högt på "det ordnar sig-stigen"
Vi har alltid levt under "man får vara glad om det går ihop"och det hade varit skönt att ha LITE mer marginaler. Där man ens kan prata om resor, bröllop, semestrar, fler IVF:er, 40-årspartaj eller vad det nu är det ibland känns som att alla andra har hur bra råd med som helst.
Och så får man istället hela förbannade tiden slita med bilar, tandläkare, pannsystem, diskmaskiner och vad allt nu är om ramlar över en.
Jag tror vi kommer att ta det där lånet, om det inte är helt hysteriskt, för vi kommer inte att kunna spara ihop till 160 000 till nästa vinter iallafall och ingen av oss tror jag har ro i hjärtat att våga elda vidare i härket vi har.
Eller jag vet inte. Skit i det. Jag ska inte bena ut vår privatekonomi här. Jag borde nog låtit bli att ta upp det, för jag känner mig lika obekväm med det som när jag varit för öppen med mitt sexliv. Det är för ont och sårbart och finns en massa skam i det känner jag. Det känns som att alla andra har löner på mellan 30-40 000 och här sitter vi, två knegare med skitlöner runt 20 000 och låtsas ha ett liv.
När man egentligen inte lyckats få ihop mycket att vara stolt över här i tillvaron.
Inte ens göra barn kan man.
Blä!
SKIT
Kan alla bara tillskriva mitt psykbryt ovan min maxdos hormoner eller någon annan giltig ursäkt, glömma detta mitt mest patetiska jag och försöka komma ihåg mig som lite bättre än så?
Kiki, GRATTIS till din son, men fy fan vilken tråkig förlossningsupplevelse! 
Klockarbol, jag hoppas den där pappskallen till kollega får vad hon förtjänar idag! 
Vilket nöt! Danskurs? Ja det vore nog frigörande....Ärthjärna!
Jag tycker också du borde ha en reserverad parkering!!!!!
Kikki, jag är fortfarande upprörd över BM du råkade ut för. VARFÖR är de sådär!?! Det är ju inte första gången man hör den där typen av historier.
September, Hård? Nä, varför det? Skulle din eller resten av mänsklighetens värld rimligen kunna få styras av den del av befolkningen som mäter en meter över havet? På vilket vis skulle man göra dem en tjänst genom att låta dem tro det? 
Att man sedan ibland kan ha tid att plocka maskar, kika på fåglar och fånga gräshoppor och öva på allsköns sånger eller låta ungen klä på sig vad som helst, hur som helst och i vilken takt som helst, det är en annan femma.
Jag tycker du verkar lösa situationern alladeles utmärkt!
Piggelin, hoppas du jättesnart kommer att vara i fiiin form och vilja åka till mig och hälsa på!
FY för alla dödsfallen! Vad fruktansvärt att bli ensam ned alla de där barnen för grannfrun!
Min son har banne mig legat typ ett ¨år efter sin storlek ibland och jag har kunnat använda samma kläder över två vintrar tex flera ggr. Han har vuxit som attan senaste åren däremot. Någon långskånk blir han aldrig, men han är inget litet fjun (som hans pappa till sin förtvivlan var och har oroat sig blå över för sonens skull) utan han är tvärtom väldigt proportionerlig. Don´t worry!
OMS, tack ska du ha!
Jaha, och äggstockarna då? Det tar jag i nästa inlägg. Håll i er, ta skydd, huka er eller scrolla....
