-
Fru FruLLan skrev 2010-12-20 18:08:13 följande:vojne vojne mer valium till mammorna
-
Snaily: jag tycker det där låter värre än det jag drabbades av och du bör få hjälp. BRA att ni redan tagit kontakt med Bvc och BM, de vet vad som behöver göras. KRAM!
-
Igår kände jag mig frisk och i natt vaknade jag av halsont och kunde sedan inte somna om Så idag jobbar jag hemma och försöker kurera mig så jag slipper vara sjuk på julafton, jäkla skit.
Klockarbol: jag håller med dig, din dotters val av vän var mkt klokt! -
STORT stort grattis Snorkis!!! Förstår att det känns intensivt sorgligt med tanke på S. Men ändå, vilken glädje! Hoppas du kan glädja dig mer och mer snart!Snorkfröken77 skrev 2010-12-21 19:47:42 följande:Hej, förlåt att jag var ofin och försvann.
Ja, det är den sortens KUB, jag är gravid. Jag har haft svårt att ta till mig det och mått ganska dåligt psykiskt så jag ville ligga lågt tills vi fått det bekräftat på UL. UL var en pärs och jag grinade hysteriskt, men skönt när det var gjort. Mina känslor är väldigt mycket tveeggade just nu, jag är glad men väldigt rädd och samtidigt så sörjer jag S så jag tror mitt hjärta ska gå sönder. Jag blev även så ledsen för EA och PB skull och hoppades så på båda och det kändes jättejobbigt när det inte gick vägen.
Hoppas ni ursäktar att jag inte skrivit något tidigare? Ni är iaf de enda andra förutom, maken , chefen och psykotanten som vet något, så skriv inget på FB eller nåt. Min plan är att bara berätta för närmsta familjen på julafton och be dem hålla tyst tills RUL är gjort. Jobb och vänner får reda på det när det absolut inte går att dölja längre. -
Är det inte lite så att du har tappat den naiva tron på att "det händer inte mig"? För så känns det för mig efter MA:t. Jag har svarta tankar ibland om att jag inte vågar beställa en tvillingvagn tex (för vi ska köpa en ny har vi bestämt) för tänk om en av dem dör i magen, och det bara blir en kvar. El tänk om båda dör i magen. "Det händer inte mig"-känlsan är en hjälp ibland men jag har inte hjälp av den längre... jag vet att hemska saker visst kan hända mig.Snorkfröken77 skrev 2010-12-21 20:31:18 följande:Oupsie - Både min BM och hon som gjorde UL samt läkaren som förlöste mig har alla sagt att de aldrig varit med om att det hänt någon två gånger, men det är tyvärr ingen tröst. Enligt min erfarenhet går det ju åt helvete även om jag såklart har ett svagt, svagt hopp att även jag ska få ta hem ett levande barn.
Efter det du varit med om så är det förståeligt om denna graviditet kommer att bli en pärs. Och visst, jag har heller aldrig hört talas om att det hänt ngn två gånger men det är ju ingen garanti. Jag är dock helt övertygad om att det kommer att gå bra denna gång men det hjälper ju inte dig eller hur? Kommer ni att få gå på fler kontroller efter RUL? -
Piggelin: otroligt att just du misslyckas med julgodis! Jag skulle gissa på en röd/cerise klänning? Och jag hade nog inte heller trott att du skulle välja hellång, inte vid det tillfället
Klockarbol: alltså, ursäkta men jag uppskattar verkligen din snustorra ironi som du skriver med. Det är så att man nästan fnissar till ibland! Skit med kaliumbristen ovanpå allt annat!
Tinga: hoppas du får lite julro snart!
Oupsie: jag hade väldigt lätt foglossning förra grav och ännu lättare denna gång (beror nog på att jag tex inte åkt slalom el tränat gympa ). Så jag vet typen av smärta. När jag beskrev den för en kollega förra grav så sa han att det lät som ischias (som han hade haft) och det tror jag att de flesta förstår att det gör satans ont. Och det som förmodligen är outhärdligt för dig är att den pågår så länge. Och att inte kunna röra sig utan kryckor måste vara ett helvete rent ut sagt!
Det är så synd att det finns alla dessa krav på att man måste NJUUUUUUUUUUUUTA av grav hela tiden. Jag menar, en graviditet är en enorm påfrestning för kroppen och många av symptomen skulle man bli omedelbart sjukskriven för i normala fall. Tänk tex de som mår illa halva grav - ingen skulle ju kräva att en person som är magsjuk ska jobba och agera normalt? Men är man grav-illamående så är det bara att kämpa på för "en graviditet är ju ingen sjukdom". Hur många gånger har jag inte fått den kommentaren?! Och vad vill de som lägger den kommentaren i ansiktet på en, vart vill de komma?
Tyvärr är det ju så med foglossning/bäckenuppluckring att de hormoner som luckrar upp bäckenet finns kvar i kroppen så länge som man ammar... -
Oj vad ni pysslar och pappar allihop! Själv är jag hemma och sjuk idag, inget jobbande hemma ens. Nu är det bara fokus på att bli tillräckligt frisk till julafton...
Vi ska åka till sväronen imorgon efter lunch och enl traditionen tar vi med oss sill (Prinsens kräftmarinerade - MUMS!) och julöl. Resten fixar svärmor för att hon absolut vill (vi har erbjudit oss att göra tex köttbullar). Ska väl försöka släpa mig in i duschen idag och tvätta håret vilket hade behövts igår men jag fick inte tummen ur. Och så ska jag slå in alla julklapparna.
Ikväll firar jag och maken lilla-jul med lite Jansson och sill och ger våra julklappar till varandra (eftersom de vuxna i år får bara varsin utlottad på julafton). Ska bli mysigt!
Förresten har jag varit väldigt dålig på att vattna granen och den har redan börjat barra. Och då har maken ändå gjort en insats (här är det tvärtom på många punkter ) men den är väl huggen i augusti... -
Oupsie: du undviker väl salt mat (inte lätt i jul jag vet) med tanke på vätskeansamlandet? Fick du övningar att göra också? De hjälpte mig mer än handledsskydden...
Lappis: en viss form av baby blues kan nog drabba dig/er också. Det handlar väl mkt om att man har väldigt upphaussade förväntningar på hur babylivet ska bli. Man ser bilder på glada mammor med rosiga förnöjsamma bebisar och ibland blir ju verkligheten en helt annan. Och jag kan tänka mig att era förväntningar kommer att vara ganska upphaussade efter all den här väntetiden... Tänk om du inte känner den där omedelbara mammalyckan som du har förväntat dig? El så är du klok nog att inte förvänta dig det... -
Liten och Piggelin: jag tänk då hur jag kommer att få det med TVÅ bebisar som skriker i kapp Fast fördelen är väl att vi kan vara hemma båda två (om vi har råd...).
-
Lappis och Liten: tack för kryapå! Känns faktiskt skönt att inte behöver ens kolla mejlen (som jag gjorde igår). Ska bara göra den där ansträngningen (som det faktiskt känns som) att duscha. Snaaaart... vilken timme som helst.