Tantvarning – om igen!

Snart är det lunch.

Tyvärr så är kvaliteten på matsalen här på jobbet mindre bra… L

Ser alltid jätte smaskigt ut på menyn, men så när maten ligger framför en uppstår genast en ”pest eller kolera” val situation.

Så man är alltså redan fullt "utbildad" så att säga?

Hoppas att du har haft en bra dag!

Jag har inga problem att fåi lillan mat - inte ens på morgonen.
Tyvärr är det tvärtom att jag måste hålla igen henne för annars skulle hon äta tills hon spricker. Hon har fått för sig att hon ska tävla med storebror som är 16...
Kan bli lite mycket för 8-årig flicka.

Uschligt!

Du får gå lååånga promenader, gå i trappor och få in annan "vardagsträning" sån som man kankse inte direkt svettas av. Alldeles för underskattat om jag ska vara ärlig.

Kramar till er allla i höstmörkret! Idag regnar det åtminstonde inte.
Ska spring på dagens första och förhoppningsvis ända möte...

Aha riktig vinter!
Igår bokad vi vår sportlovs resa som dessutom blir makens 40-års present. Vi ska "lyxa" till det med hyrstuga i sälen i fyra dagar. Inte helt gratis, men vi ser verkligen fram emot att bara få åka massa med skidor.

Jag har så ont i huvudet idag.
Är lite orolig att jag lyckats plocka på mig något förkylningsvirus.
Har inga andra symptom förutom huvudvärk i vänstra sidan....

Det blir tidigt i säng ikväll!
Maken är bort rest så i princip kan jag gå och lägga mig med lill-skrutt utan att få dåligt samvete.

Vet ni va tanter jag behöver er hjälp att förstå en sak...
Som ni vet så spelar dottra innebandy.
Nu har tränarna börjat proppsa på att dem ska dusch efter träningen.
På sätt och vis kan jag förstå att det är bra att dem lär sig att duscha efter träningen, men för oss passar det inte riktigt att spendera ytterligare en halvtime i sporthallen när jag redan är stressad att komma hem och börja laga middag till sönerna som väntar.  Medan jag lagar middag så duschar dottern och logistiken blir så mycket enklare. Det har jag gjort klart för  tränaran, men se dem ger sig inte.

Så till min fråga – varför är det så svårt att acceptera att alla familjer inte har samma förutsättningar?
Varför inte bara släppa och acceptera att så här gör vi i vår familj – dvs duschar hemma?

Idag blev jag sur och fräste ifrån. Inte det bästa kanske men jag blir så less! L

Och tack Kjell präst!
Du fick mig att le igen.

Jag är så less på mitt nya jobb, på att det är så rörigt, på att jag har en chef som är självupptagen, som föröker sätta sig på oss, som har "kört" med dem andra i teamet innan jag kom. Ända positiva just nu är att jag ger kraft till dessa hunsade kvinnor och dem faktiskt har börjat säga ifrån.
Det nya jobbet skulle ju bli så bra! *suck*

Ja man kan ju undra!
Mest fascinerade tycker jag det är att man låter dem hållas...

Inte förrän jag började ifråga sätta hur chefen faktiskt bemöter oss så vakande dem andra och insåg att nä det kanske inte var så bra.

T.e.x så kan har öppet driva med oss i möten där det ingår andra avdelningar – för det tycker han är okej!

Eller det faktum att han låter den stora kärleken i hans liv (som jobbar på en annan avdelning, är gift och har barn) attackera hans personal utan någon som helst anledning och han sitter bara och tittar på eller tar henne i försvar – inte hans personal…

Fatwa  - någon som vet hur man gör?

Trust me - we have tried!

En av tjejerna som har jobbat med han i tio år har sagt till honom att han borde kliva asitt uppdrag för han är en direkt dålig chef. Hon har sagt det vid flera tillfällen - och vad var hans svar? Jo att hon skulle gå hem och vila lite för hon var upprörd och påväg att bli utbränd. Förnekelse here we come!

God efter middag till alla älskade söta tanter!

Just nu känns det som om livet rusar på i ”snabb-spolningsläge” och jag hinner bara med hälften av det jag skulle behöva göra.

Problem med "ärkeaset" har jag igen. *suck*
Lite annorlunda vinkling på det den här gången dock.
Lill-skrutt vägrar sedan en månad tillbaka att åka till honom när dem ska ha umgänge.
Han har svårt att se att det är hans eget fel eftersom han inte tar henne till hennes sportaktiviteter, kompis kalas m.m. utan dem sitter hemma i olika rum.
Han är lika mycket i förnekelse nu som när jag lämnade honom.
Och inte är det hans fästmö han ältar problemen med – nix han ringer mig i tid och otid och jag kan inte påstå att jag har någon större lust att lyssna. Jag har ett intresse och det är att Lill-skrutt mår bra. Hur han löser resten av sitt privatliv är upp till honom.

Kära hjärtanas! Måste bara vara för att djävlas som dem drar ut på allt hela tiden.

Dem säger att kvinnor har svårt att glömma och gå vidare, men f*n vet om det inte bara är ett sätt att mörka sin egen oförmåga?

Hur som haver idag, imorgon och på torsdag är det bara jag och Lill-skrutt hemma. Maken är i England och pojkarna med ärkeaset. Funderar på att skippa alla måsten och ta henen på en shopping runda efter jobbet idag. J

Så var lunchen avklarad. Det var länge sedan lunchen var dagens höjdpunkt på jobbet, så ni förstår nog hur illa det är. Tur har jag dock som jobbar med gäng härliga ”tanter” som har nära till skämt och skratt. Fast det blir lite tröttsamt ibland eftersom vi alla är lika trötta på chefen.

Nu har solen börjat gå ner i horisonten och himlen är vakert orange färgad!
Jag sitter i ärlighetens namn ganska så strategiskt i ett av Stockholms största kontors komplex.

Är så trött och så less på allt! Maken skulle ha kommit hem idag, men måste stanna för att hålla koll på hantverkarna som aldrig blir klara. L Dem är fyra veckor försenad, men kan inte riktigt förklara varför. Senaste veckan när han varit där så har det börjat hända saker.

Fantastiskt att det inte spelar någon roll vilket land det är när man har med hantverkare att göra så blir det alltid strul. Sorgligt att man ska behöva bevaka dem för att det ska bli gjort!

Boubo - var jobbar du med? *nyfiken*

Låter skönt att få ett riktigt avslut!

Kan känna själv att det är en eländig balans gång när man har barn inblandade. Måste ständigt vara på min vakt och fråga mig själv om ärkeasets frågor, samtal, mail är för barnens skull eller bara handlar om att kontrollera mig... Fortfarande efter fem år.