Känner mig usel.. Usch! :(
Hej!
Vet inte om detta är rätt forum att skriva i men.. igår kom det fram att min sambo sen ett år tillbaka inte har samma sexlust längre. Och detta gjorde mig väldigt rädd. Ovan situation. Förhållandet i övrigt är jättebra och han älskar mig mer än nått och han visar sin kärlek på alla sätt. Men när det kommer till sexet har jag aldrig nog riktigt riktigt kännt mig bekväm. När vi väl har sex så är det jättebra, men jag känner aldrig riktigt känslan av att han VILL HA MIG NU. Den passionen. Vi båda tar initiativ. Men jag är lite rädd att vara PÅ då jag inte riktigt vet om han vill eller inte, vill inte han skall känna sig "tvungen". Så jag är väl alltid lite försiktig och känner av situationen lite. Vi har pratat om detta innan och han säger att jag inte ska vara rädd, utan vara på när jag vill. Dock lättare sagt än gjort då jag har en man som jobbar väldigt mycket och är väldigt trött oftast, vill inte bara kasta mig på honom då. Har märkt att det har ändrats lite. Vi har sex, det var kanske 1 vecka sist (men vi har tillfredställt varandra på andra sätt).
Men just samlag i sig var 1 vecka sen. jag vet att det inte är mycket. Och det är nog inte TIDEN det handlar om, utan att jag känt av att han inte har samma ork längre. Och igår sa han att han är väldigt stressad, och har mycket i huvvet, och att han bara inte haft samma lust, och han får ju dåligt samvete över de då han ser att jag tar illa vid. Jag grät och han tröstade mig. Jag blev bara så rädd och kände mig så oattraktiv och tog det väldigt personligt, då jag vet att han kollat porr och runkat (dock inte alls lika mkt som innan). Jag vet inte hur jag ska hantera detta? Sen mitt i allt får jag riktigt dåligt samvete av att gråta och känslan av att lägga ännu mer press på honom. Jag går runt med en "klump i magen" som är fruktansvärd jobbig. Känner mig otillräcklig. Jag vet att han älskar mig och är oerhört ledsen över detta. Men jag vet verkligen inte hur jag
ska göra, ska jag bara VARA? och "backa tillbaka"?
:( Någon som har råd/tröstande ord?