Inlägg från: Norrskensflamman |Visa alla inlägg
  • Norrskensflamman

    I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

    Hello!

    Bruttan, ta hand om rösten hörru. Den lär behövas även i framtiden!

    Fru Sy; gratulerar till en vettig FK handläggare.

    Blomman, visst är det imorgon du ska till läkaren. Hoppas det är en vettig sådan. Jättestarkt att du ringde!

    Själv har jag varit hos kuratorn.
    Det gick väl bra. Inget omvälvande direkt så här i början. Vi kände mest av varann. Jag berättade om min situation. Vi ska träffas igen nästa vecka. Jag tror och hoppas att hon kan ge mig lite nya infallsvinklar.

    Ikväll ska T:s klass ha julspel på skolan, så jag ska på det. Maken tränar. Jag ids inte ens övertala honom att komma. Det är hans val och hans prioriteringar gentemot sin dotter. Jag själv valde bort körövningen för att gå och se när hon spelar teater och sjunger i julspelet. Det vill jag inte missa för nåt i världen. Hon som förberett sig så! <3

  • Norrskensflamman

    VET ni hur gullig min T är?!?!
    Hon har hållit på att prata om att hon håller på och gör nåt åt mig på Fritids. Frittefröken sa också att hon kämpar och jobbar ihärdigt med nåt.
    Igår fick jag presenten: Hon har gjort en adventskalender själv, till mig!! Ritat en massa fina bilder och gjort luckor och i de två första luckorna som jag öppnade stod det "Mamma du är bäst" och "Mamma jag älskar dig mest i hela världen" ♥ ♥ ♥  Åh, vad glad jag blev för den. Gissa om jag förväntansfullt stiger upp på morgonen och öppnar luckor?? Och T står, lika förväntansfull bredvid, och studerar min reaktion

  • Norrskensflamman

    Bruttan, han ska få höra det. Från mig. VAr så säker. Jag har redan nämnt något om det, men jag vet inte om han tog in det.

  • Norrskensflamman

     


    passionsblomman skrev 2010-12-02 12:42:44 följande:
    Flamman, åh men herregud vad rart! DU MÅSTE SPARA DEN KALENDERN hoppas jag att du förstår!!!Det är på måndag jag ska till läkaren. Idag skulle jag till AF, men hon ringde och ställde in-igen. Den här gången för att de hade sjukdom på jobbet och hon helt enkelt inte hann med mig idag.

    Ja, den ska jag förvara på ett säkert ställe för all evighet
    Tänk att T, 7 (snart 8) år vet bättre än maken, 35 år, vad en sönderstressad, sliten, trött, orolig, hårt kämpande mamma behöver.

  • Norrskensflamman

    En grej som jag störde mig lite på hos kuratorn var att hon tre gånger gled in på att "om medicineringen av maken inte ändrar på hans beteende, vad gör du då" och nämnde tom det här med att separera. Jag har inte som mål eller för avsikt eller behöver hjälp med att ta mig ur mitt förhållande !!
    Jag behöver hjälp med hur JAG ska hantera situationen som den är idag. Sedan kommer jag behöva hjälp med att tackla de problem som kan uppstå i samband med medicineringen. Biverkningarna som bli i början osv. SEN så, när allt det där är på plats så får jag väl utvärdera hur situationen ser ut då. Eller tänker jag helt galet? Mitt mål är inte att splittra min familj utan att hålla ihop den! UTAN att JAG ska gå under på kuppen.

  • Norrskensflamman

     


    Fjällbruttan skrev 2010-12-02 12:49:47 följande:
      Barn är fantastiska! Känner ofta när det är jobbigt att det är hos barnen jag hämtar min energi För de bara är och de är naturliga utan baktankar, åtminstone tills de blir tonåringar och vill ha ny mobil



    Ja samma här. Att bara ligga och kolla på tv, eller bara ligga och prata med dem och gosa ger mig så mycket kraft o energi.

  • Norrskensflamman

     


    passionsblomman skrev 2010-12-02 13:00:27 följande:
      DET är egentligen fruktansvärt och det är PRECIS så här hemma också. Min son ser direkt om något är fel och kommer och säger de finaste saker man kan tänka sig "du verkar behöva en kram mamma" och så vidare. Jag har påkallat smambons uppmärksamhet på just det och talat om hur snett och allvarligt jag tycker det är att konkret värme, närhet och ömhet kommer från min SON innan den kommer från min livskamrat. "Det är inte så LÄTT" Jo, det är precis för att det är just lätt, som barn klarar det så naturligt. De krånglar nämligen inte till saker i onödan.

    Word, Blomman! Det är fan HEMSKT att det ska vara så. Va fan har våra män känslomässig afasi eller vad är det frågan om? Varför känner vi och våra barn av när våra närmaste och käraste behöver en kram, uppmuntran osv. Varför

  • Norrskensflamman

     


    passionsblomman skrev 2010-12-02 12:56:28 följande:
    Flamman, jag skällde på min sambo igår, för att han är så förbannat klantig och inte håller koll på de FÅ datum som har med annat än hans olika jobb och extrapass att göra. På måndag har sonens klass cirkusuppträdande för oss föräldrar och så knytisfikar vi. I all enkelhet har klassföräldrarna bestämt. Vi är med och är klassföräldrar i år. Jag pekade verkligen särskilt ut den kvällen och viftade med almanackan och sa "boka in vad fan du vill, med era julbord, extrapass och gu vet allt, men INTE den kvällen, för då ska sonen visa dig sitt cirkusnummer"Tror du han noterade det tillräckligt för att inte likförbannat boka upp sig att stå vakt på hockeyn på måndag kväll? Jag blir galen, för jag inbillar mig att OM något verkligen är viktigt för en, så minns man det. Och eftersom hans ordinarie jobb ofta är kvällspss, så har han hittils missat både utvecklingssamtalen och föräldramötet. Ganska dumt när man är nya i byn.Men eftersom vi är så fattiga just nu, så vore det ingen lösning att som han sa "jaha, då får jag väl för fnan avboka då" Nä, för när vi inte har pengar så är han så stressad att han blir outhärdlig att vara med, och skulle han avboka-även om det var på eget bevåg, så lovar jag att det förr eller senare blir mitt fel. Vägrar!Så, min son får nöja sig med att jag ser på honom när han ska visa att han kan jonglera med tre bollar med en hand.

    Ja jag tror också det. Att man kommer ihåg det som är viktigt för en.
    Jag kan t ex inte säga vilka datum vi har körrepition, när jag har kuratortid, tid för kinsologi utan att snegla på almanackan.
    Däremot så vet jag att T har julspel den 2:a, T o K uppträder på Folkan den 5:e, att K har dansuppvisning den 9:e OCH att maken har läkarbesök ang medicineringen den 7:e.  Jag har sagt tre gånger i morse åt maken att kl 10:30 ska jag till kuratorn, han bad mig ringa när jag var klar där så kanske vi kunde luncha ihop. När jag ringer så säger han att han ätit hemma och är på väg ett ärende, så det blir ingen lunch ihop. "Jaha säger jag, ja men då åker jag och käkar min lunch på jobbet" Vet ni vad han frågar??? "ÄR du inte på jobbet, var är du då???" Eeeehhhh... "Oj, det hade jag glömt" svarar han när jag upplyste om var jag varit.

    *suckar*

    Nä för bövelen, inte tänker jag övertala honom att komma på något som uppenbarligen inte är ett dugg viktigt för honom. Det blir bara ännu mer synd om T då.
    Det var ett UNDER att jag fick med honom på utvecklingssamtalet förra veckan! Men då hade han inget "viktigare" just då. Som träning... typ.

  • Norrskensflamman

     


    Norrskensflamman skrev 2010-12-02 13:14:45 följande:
      Ja jag tror också det. Att man kommer ihåg det som är viktigt för en.Jag kan t ex inte säga vilka datum vi har körrepition, när jag har kuratortid, tid för kinsologi utan att snegla på almanackan. Däremot så vet jag att T har julspel den 2:a, T o K uppträder på Folkan den 5:e, att K har dansuppvisning den 9:e OCH att maken har läkarbesök ang medicineringen den 7:e.  Jag har sagt tre gånger i morse åt maken att kl 10:30 ska jag till kuratorn, han bad mig ringa när jag var klar där så kanske vi kunde luncha ihop. När jag ringer så säger han att han ätit hemma och är på väg ett ärende, så det blir ingen lunch ihop. "Jaha säger jag, ja men då åker jag och käkar min lunch på jobbet" Vet ni vad han frågar??? "ÄR du inte på jobbet, var är du då???" Eeeehhhh... "Oj, det hade jag glömt" svarar han när jag upplyste om var jag varit.*suckar*Nä för bövelen, inte tänker jag övertala honom att komma på något som uppenbarligen inte är ett dugg viktigt för honom. Det blir bara ännu mer synd om T då. Det var ett UNDER att jag fick med honom på utvecklingssamtalet förra veckan! Men då hade han inget "viktigare" just då. Som träning... typ.

    Oj, nu lät det som astt mina kuratorbesök inte är viktiga, det är klart de är. Men jag skriver upp allt i almanackan för att inte glömma viktiga saker. Men de som är ABSOLUT viktigast de kan jag utantill liksom. De fastnar direkt. Jag vet tex utantill att min julkonsert med kören är den 15. jag vet t o m platsen...... KYRKAN!

Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård