Inlägg från: Norrskensflamman |Visa alla inlägg
  • Norrskensflamman

    Btw: Renkött äter jag ju titt som tätt. Det borde ju räknas som närproducerat. Och de stövar ju fritt=frigående renar... och inga tillsatser i köttet heller. Däremot kanske en o annan bequerel, men de är nog borta nu, det var ju massor med år sedan. *släcker skrivbordslampan o kollar* Näe jag ÄR inte självlysande nånstans...
    Men säkert är det nåt annat som inte är bra ur hälso- eller miljöaspekt med renkött. Eller så är finns´det nån etisk invändning mot det...
    Men hur som helst så är det ganska så magert och så är det jävligt gott och jag är uppfödd på det. Producerati närområdet, har inte körts i bil långt annat än några kilometer mellan ladan där slaktet hängde och hem till oss där vi packat och slängt det i frysen. Och jag vet köttets ursprung i alla fall. Alltid något

  • Norrskensflamman

    Heloise: jag tycker det verkar fullständigt normalt att ha den där längtan som du har ut till landet, med tanke på hur du växt upp! Det är ju inte till världens ände du vill flytta utan 45 min från stan. Go for it säger jag bara!

    Däremot så är väl JAG lite konstig. För jag är uppväxt i skogen med häst, hund, höns, kaniner, katt, och mycket egenodlat. Men jag får lappsjuka efter två timmar hemma hos mina föräldrar. Skulle verkligen aldrig vilja bo därute, även om där är vackert som f-n och härlig natur och jag visst har haft det bra där. Men jag är alldeles för social tror jag. Jag vill känna att jag har folk o rörelse inom räckhåll, men ändå ha min egen vrå. Jag trivs inte i storstan heller, hemska tanke. Men en småort, precis som jag bor nu, känns precis lagom för mig. Jag bor i ett gammalt villaområde, ca 2 km från centrum. Men det är inget villaområde med likadana hus på rad utan det har antagligen varit som en liten by innan centralorten växte. Där är byakänsla. Alla hus är olika, står inte radarätt och där finn Norrbottensgårdar blandat med -40, -50, -60 - 70 och -80talshus. Vårt är byggt 1970. Där finns t o m ett par ladugårdslängor. Jag älskar att bo där. Det är preics där jag vill bo!!

    Blomman! Så klokt du resonerar. Jag tror också det är väldigt lätt att man tappar greppet och så rullar det utför. Fortare än man tror. Så bra att du haft styrkan att stoppa och vända. All heder till dig och det du gör. Jag vill också leva!!! Skriver under på vartenda ord...

    Och September, här slog du huvudet på spiken: "Det är väl genom livskriserna vi utvecklas och fattar viktiga beslut? Fast det är ju så jobbigt när det pågår." Precis så är det!

    Gud, hela den här tråden är full av kloka och insiktsfulla kvinnor

    Och hej Snartis *vinkar*!

  • Norrskensflamman

    Träning är verkligen inte mitt bästa område om man säger så. Men en sak har jag fått höra: Den bästa träningen är den som blir av!!! Det är min devis.
    Huruvida 20-25 min förbränner eller inte, det vet jag inte. Men jag tycker att 30 min är bättre än ingenting. Eller? Om jag då inte förbränner nåt under dessa 20-30 minuter, jaha, men då har jag iaf fått igång lite blodcirkulation, rört några muskler som jag kanske haft ont i, och förhoppningsvis mår jag gott psykiskt också
    Men ska man nu gå ner i vikt så kanske 30-45 min är ett minimum. Men jag vet egentligen inte, så jag ska väl inte uttala mig.

  • Norrskensflamman

    Jag jobbar hemifrån idag och har lunchbrejk nu. Hade inte alls funderat ut vad jag skulle äta, men räddades av Salladsblandaren 1982. Det är en underbar uppfinning!!!

    Tanten som bodde här har lämnat kvar denna plansch på insidan av skafferidörren och det är jag evigt tacksam för. Jag är verkligen URUSEL på att komma på goda sallader. Men där finns bilder i ett stort rutschema av ingredienser som man oftast har hemma. Sen kan man välja lodrätt, vågrätt eller diagonalt och simsalabim så har du en sallad
    Jag hade lite sallad o keso som jag behövde äta upp och Salladsblandaren gav mig: Äpple, banan, sallad, keso, och dressing (gräddfil/CF, salt, curry). Precis vad jag hade hemma! Halleluja så gott det var

    Hoppas tanten känner hur tacksam jag är,där hon sitter i sin himmel...

  • Norrskensflamman

    Jag håller på och göra tårta till T som fyller 9 år imorgon.
    Min stora, fina, lilla tös.... Minns som igår den kvällen hon föddes. När vår blick möttes för första gången. Det var nåt alldeles, alldeles speciellt Hjärta Den blicken... nyfiken, klok, avgrundsdjup...

    Vet inte om Sara Löfgren skrivit denna till sin dotter eller till en man, men jag tillägnar den min dotter T iaf:


Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård