I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Pinsamt. Jag hann glömma att jag skulle hälsa från Lanovia, fortfarande utan modem. Hon saknar oss, så som vi saknar henne. Öka, Telia! *vinkar till Lanoviafamiljen*

dfk: ha en fin promenad! Det är en fantastisk umgängesform, en lång promenad med en vän. En sådan ska jag styra upp när parvlarna befinner sig på utsidan.

Ingis: När det handlar om katrinplommon, linfrön osv så verkar jag ha en plåtmage utan like. Inte ens Heloises goda plommonkräm gav någon märkbar effekt på magen (fast den var ju riktigt god... ska nog laga till lite under ledigheten). Det är bara att gilla läget. Just nu är det lite extra störande dock, för jag tycker verkligen att sammandragningarna verkar öka i antal ju mer min mage måste arbeta.

*high five till Ingis efter en lyckad sprängning *

Hej Ninnis! Om din make river väggar varje torsdag, har ni då några väggar kvar? Eller river han väggar lite varstans?
Klappa lilla sömniga gullhunden från mig.

Nejnejnejnej, Blommis.

Det var inte så det skulle bli. Beklagar, finaste, käraste Blommis.

*kramar om och gråter tillsammans med er*

Kramar till Bruttan och Flamman också, med förhoppningar att det ordnar sig för er och era män.

Samma här. Tänker på dig och skickar kramar i mängder.

Fru Sy: hur har det gått?

Jag har jobbat färdigt nu. Det känns stort och svårt att greppa. Jag slutade halv tolv, men det tog över två timmar ytterligare innan jag lyckades ta mig i kragen, säga hej då och åka hem.

Helkonstigt är bara förnamnet. Ägnade dagens fyra timmar (som ju blev väldigt drygt fyra timmar...) åt att städa ur min arbetsbänk. Någon annan kommer att jobba där om några veckor. Lite vemodigt faktiskt.

Men kroppen säger Jajamen, det är dags att lägga ner arbetet nu.

*vill aldrig sluta krama om*

Fru Sy: grattis till den lilla killen! Härligt att allt såg bra ut.

*håller om varsamt*