Hvidis, berätta mer-jag fattar inte riktigt?
Är det någon om drivet tatueringsstudio, och så är tanken att du skulle ha massage där också?
Förresten, hur går det med din rockring? Är den bra? Kommer den till användning? Var den dyr?
Jag vill absolut veta vilken utbildning!
Kanske skulle vi btw upprätta en frivillig maillista med irl-mailadresser där man kan ha alla som en grupp och helt enkelt berätta sådan där saker mer privat, jag tycker inbox-funktionen är såå seg!!! Jag menar, då vet man via mail ochkan sedan prata vidare som vanligt i råden utan att bli för specifik. *funderar* Är det då någon som inte vill vara mail-privat med alla, kan man istället inboxa enbart den personen. Vore inte det lättast?
Idag blev jag uppringd av en snubbe angående ett jobb!
Han sa: " Ja jag har lite frågor till dig"
Jag sa: "jadu, det är väl så att egentligen så har jag en eller att par frågor till dig, innan jag beslutar mig för om det är intressant att svara på några om mig. Jag vill veta om detta ens intresserar mig.....*pratata prata* ....ja, för något timvik där man ska stå på pass och vara alla till lags när som helst och hit och dit utan att ändå i slutänden få ihop några vettiga timmar, är helt ointressant-det är jag alldeles för duktig för."
Sa jag. 
Helt kaxig! som om jag vore nå´t att ha öht och som om jag faktiskt skulle ha både självkänsla, självförtroende och värdighet! Herregud. Jag har inte pratat jobb på det sättet med någon på åratal! Det var lite av en energiinjektion!
Ni HAR väl inte missat att den här veckan har ICA kortpris på färska hallon i ask! 15 spänn, och huur goda som helst med gräddmjölk och lite lite socker på. 
Jag köpte nästan alla askarna på vår affär...
...och ute är det för varmt för att gå hela raska promenaden med vinterjackan, så nu ÄR det vår, för dessutom dansar fjärilarna fram i skogen, både citronfjärilar och Amiraler. Och fåglarna, de har ju bokstavligen fått spelet! De SKRIKER rakt ut-partyt är i full gång därute!
Igår sprang jag första riktiga rundan för året. Jag kunde! Jag sprang 30 minuter (hade bestämt attt klara 20) och egentlgien hade jag kunnat fortsätta en bit till, men då var jag framme i byn, och jag känner mig inte så bekväm med det där "alla ser mig" kände jag. Fånigt, jag vet, men jag kanske släpper den spärren snart...
I fredags grät jag mig nästan sönder och samman efter att ha öppnat brevet från F-kassan där de sa att de måste ha nya utlåtanden från min läkare och jadda jadda jadda. Jag fick nog och orkade inte vara postitiv och stark mer utan var så arg och besviken och genomledsen över att systemet är så här, så att man måste orka som mest när man är som minst och att hela grejen är så orättfärdig och att jag inte kan göra något åt det. så jag grät så jag var helt svullen hela lördagen sedan.
Men, kanske var det på ett sätt bra, för det kom kaske ut saker som behövvde komma ut oavsett FK liksom. Jag har inte reagerat så mycket än på hela den här tumör-historien.
Mest ledsen var jag över att jag ju egentligen var glad och inte fick vara det mer än ett par timmar. Jo, för vi sålde faktiskt vagnen. Han kom, han betalade och han tog med sig åbäket och nu fick vi precis så att 1/3 tll att stoppa igen stora kreditskuldshålet, 1/3 till årets vedleverans och så inte minst 1/3 att kunna säga "här är starten på vår dröm att Blompojken ska få fira sin 14:e födelsedag i New York,". Den sista biten är viktig. Man måste kunna få ha en dröm som också doftar verklighet-inte bara ouppnåeliga saker.
Därför går jag inte med på att de pengarna skulle bara slukas upp av att jag inte skulle få sjukpenning.
Läkaren ringde idag (jag kastade mig givetvis på luren i fredags och begärde att de omgående skulle hör av sig idag). Hon tycker hela systemet är lika knäppt som jag, lovade att genast skriva nytt och sitt allra bästa och sa "vet du, jag tror du har varenda läkare i hela kåren på din sida och du ska inte oroa dig-betalar de inte nu, så ska jag ta ett möte med dem"
Jag försöker tolka alltihop som att både hon på FK och läkaren gör så gott de kan för att få igenom mig genom systemet. Hade FK velat neka så hade de ju redan gjort det menar jag.
Så, jag har mindre panik idag än i fredags, men lugn kan jag ju inte vara förrän jag får positivt besked.
Det om vedermödor och glädjeämnen i just min på en spik kokade soppa.
Vad med er och er meny? Soppa? Lyxmeny? Godis? Diet?
Åh Leksi-jädrarns vad det är bra med lite öppenhjärtiga utdrag ur livet! Du vet, man kan implodera annars tror jag-jag tror ibland det bästa man kan gra för sitt samliv och familjeliv, är att ta en stund med sina väninnor-man måste ju för tusan tanka någonstans, någon mer stans än enbart i sina barns leenden liksom.
Tack för att du delar med dig! Och vad att ta sin man i hallen beträffar, så har just den tanken aldrig slagit mig. Inte ens i det nyaste stadiet. 
Det får stå för Hvidis och hennes cravings. Haha!
Sexlust tänker jag inte tänka på så mycket alls-särskilt inte nu när jag vet att samma hormoner som vid amning ligger för högt i mi kropp-då ska man inte vara så pilsk helt enkelt, skyller jag på.
Klockis-vad är det som ska avhandlas hos familjerättsbyrån? 
Men fy tusan vad surt med den där hallonkärnan!
Och familjerätten blir man ju helt matt av att ens snudda vid tanken på. Jag hoppas innerligt att det går bra där för dig!
Och så hoppas jag du får lite bättre sömnkvalutta och fler timmar av just den kvalitén också-för sådär är det farligt att ha det länge!
