I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Här är det sådan geggamojja som ett resultat av hällregnet och pusgraderna, att det är svårt att fatta att det är januari måste jag säga. Tar jag nu bort julgrejorna också, så kommer jag ju tro att det är oktober-november på allvar!
Men, det ska ju frysa på och även snöa lite har de ju sagt. *hoppas*

Tack för alla grattis förresten! Vi ska med anledning av bemärkelsedagen-fast ännu mer av den enkla anledningen att min nuvarande telefon inte längre funkar att ens ringa med-åka till stan i helgen och införskaffa en ny-och antagligen en smart-telefon. Vi får väl se om detta i förlängningen kommer att leda till att sådant som fb kommer att kännas mer aktuellt. Klivet från knappar till appar och hela den grejen. Uch, jag blir stressad av bara tanken! Min hjärna är i så dåligt skick att jag verkligen undrar om den kommer att orka greppa nya saker som just att lära sig en ny telefon tex. Jag kan ju inte ens säga ord jag vanligen kan, så vidbränt är det i skallen. Nya saker är alltså rejält jobbigt.

Sambons finger är det ingen fara med
Det var ett sådant där exempel på tur i oturen. Men idag ska vi byta bandaget, så då får jag ju se hur det ser ut-hoppas det läker fint.

Har jag sagt att jag ska börja med matten igen? På KomVux den här gången, eftersom jag inte ansåg det särskilt vettigt att sitta på det andra stället utan lärare (!). Egentligen får jag inte gå på just KomVux, för det ska vara via någon sådan där åtgärd som af/fk har under just sitt paraply-men allvarligt talat, det måste väl vara bättre och gå snabbare att få läsa MED lärare på KomVux än ensam utan lärare? Och jag kan garantera att det kostar samhället mindre med platsen på KomVux, jämfört med vad de privata företagen som ska coacha alla arbetslösa får per person. Så, nu ska jag två ggr/v ha lektion på KomVux och så försöka ta mig igenom den där mattekursen och ta revansch på mig själv så jag får det gjort!

Daa, jag beklagar sorgen och skickar varma kramar till både dig och maken-i sorg ryms många känslor, låt alla finnas med och komma fram! *kram*

*flämt* Vad skådar mitt norra öga?

Inte visste jag att det var DET jag skulle bli-arkeolog. Tack Bruttan, nu kan jag gräva vidare mot nya mål....


Behöver jag tillägga att det är OERHÖRT glädjande att se dig! Och ja, jag skriker!

Naturvetenskaplig linje på engelska säger du? Berätta mer-det där låter som något för Blompojken!

Och GRATTIS till examen! *skriker lite till*

Hallå tråden!

Jag har börjat skolan igen! Med lite schemaändringar blir det nu tisdagar och torsdagar som jag ska vara på Kom Vux. Igår var det upprop och idag första lektionstillfället.
Vi är en stor grupp, men det verkar som om folk är där för att de vill vara det och som om det är fler än jag som tänkt sig att "göra det på riktigt den här gången". Läraren sa att vi hann mycket längre än han trott och att vi kändes väldigt amitiösa.
Men, jag måste ge mig av tidigare än jag trott på mornarna, för det var svårt att hitta parkering upptäckte jag-och lyktstolpen jag pakerade under igår väljer jag inte igen-fåglarna bajsade ner hela fronten på bilen!

Mina egna fåglar burrar upp sig och men spatserar annars rätt oberörda runt fast det är minus och snö. De har redan börjat värpa igen, vilket är lite väl tidigt, men så varmt som det förut varit har de väl fått allt om bakfoten antar jag.
Jag har fått bokningar från folk som också vill ha höns, så i sommar kan jag låta det bli hur många kycklingar jag vill verkar det som.

Jaha, och annars är det intensiv vedaldning i kylan, korsande och tvärsande i handbollssäsongens vintriga väglag och stor övning i konsten att deala med en strax tonårigs ytterst lättantändliga humör-i alla möjliga sammanhang, från bollplan till brädspel (ooo vad kul det är att umgås och göra något tillsammans), eller som i går, när jag skulle försöka hjälpa till med hemläxan, lite särskilt eftersom Blompojken tillbringade hela förra veckan hemma med rejäl förkylning och nu ligger lite efter i det projekt de just nu kör, och allt urartar i universums jordskredsutbrott där jag får veta att "du är en jävla häxa och det vore bättre om du skulle flytta härifrån och du kan dra åt helvete-AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHH "

Ja-happ.... Jamen såatte guuu vad härligt det är att vara mamma och man får ju så mycket tillbaka och allt känns meningsfullt och tacksamt. *ironi* Det vanliga tjatandet och gnället över hur jobbigt allt är med skola och läxor, kan jag ta-även om jag tappar tålamodet titt som tätt-men de där utbrotten när allt man vill är det bästa och när man faktiskt finns där och ställer upp, då blir jag faktiskt ledsen.  Tror ni man kan se fram emot att han om kanske sisådär 30 år kanske fattar att det var värt något att ens förälder var engagerad i skolarbetet?

Sedan är det ju faktiskt en rätt svår balansgång tycker jag-jag vill verkligen inte ställa för höga krav eller sätta för hård press på mitt barn, MEN jag tycker det blir en stor björntjänst om jag bara är idel beröm och lovord även när jag ser att han faktiskt inte gjort sin uppgift så vidare bra. Jag vet ju att han själv väntar sig och vill ha resultat i den högre halvan av betydsskalan. Då kan jag ju inte låta honom producera så det bara är att det precis ärmed näppe genomfört och inte mer, utan att förklara att det fattas en bit om han vill nå sina egna höga förväntningar. Helt enkelt-man kan inte bara klappa i händerna som förälder-allt är inte alltid jättebra och oooo vad duktig du är-ibland behöver man träna lite till, sudda ut, skriva om, lägga till eller backa ett steg. men min son, han vill göra allt en edna gång-sedan räcker det, även sådant som glosor. Eller skriva en text rakt av och slippa kompletteraeller ännu värre-renskriva.

Vi får se vad för humör han är på idag när ytterdörren snart öppnas.....kanske får jag bo kvar hemma idag?

TACK BS, det var ett litet guldkorn att hitta inlägg från dig nu när jag kom ner för att stänga av datorn för natten.
Ja, det är kanske tur att man har dem som små först, så man får vänja sig lite vid helskottat innan själva tonårsbrytet kommer...jag har som tur är välsignelsen att (åtminstone än så länge) kunna få varva utbrotten med väldigt bra och fina samtal. Annars skulle man nog bara packa ihop och skita i hela grejen tror jag.
Nu måste jag sova, för imorgon ska jag vakna och orka räkna negativa tal. Kram och godnatt!

Har startat en ny tråd med ett helgtips-inte minst för er som har barn! Jätterolig sak att göra tillsammans!:
www.brollopstorget.se/Forum-27-86/m4354465.html

Eftersom det behövs fler som är med i detta, så får ni gärna hjälpa mig att fb-rekommendera till folk ni känner, jag har ju som bekant inte fb.

MSW, yes I know! Att man inte bara helt sonika dräper dem redan i första trotsvändan, tror jag måste bero på deras nedärvda självförsvar; att de precis innan man gör slag i saken, avfyrar ett leende eller en kommentar som påminner om att de ju faktiskt är gulligast i världen och därmed kan benådas...

men jag tror som sagt att det är bra att ha övat på åldrarna som går före, innan man ska ta sig an tonåren-de blir ju liksom inte mindre sluga eller svagare i sina viljeyttringar med åren. Men, som tur är, besitter de även upp i åren förmågan att påminna en om att de kan vara väldigt rara och älskvärda.

Jag har bara haft matte två gånger än, själva uppropet plus en riktigt gång så att säga, så det är helt nytt. Det som känns bra är dels att vi har en bra lärare och att klassen känns motiverad så det blir arbetsro-och dels att jag inte har samma ångest som förra året, jag tror faktiskt att jag med viss möda ska kunna klara av det här och känner mig taggad!

Hur har du det själv med jobb och allt?

Och just det, September, en liten uppdatering vore skönt-hoppas du har det bra!!!

Jag äknade fåglar hela dagen idag så ingen fick någon lagad mat och jag glömde tiden som sonen skulle på träning och när vi skulle veda så var jag liksom tvungen att titta så mycket i kikaren att jag inte bar så många vedpinnar alls i jämförelse med min sambo.

Ingis;  http://www.sofnet.org/sveriges-ornitologiska-forening/fagelskadning/vinterfaglar-inpa-knuten/ar-2014-gor-sa-har!/

Alltså, Fåglar inpå knuten, fågelräkningen 2014. Jag har nästan skaffat mig nackspärr  nunder helgen, men så har jg också räknat in
talgoxe
blåmes
svartmes
grönfink
grönsiska
hackspett
nötväcka
nötskrika
sidensvans
björktrast
koltrast
gulsparv
domherre
vinterhämpling
talltita
entita
fasan
ja och så skata, kråka, kaja också då.
tyvärr såg jag inte stenknäcken, nötkråkan, brunsiskan, trädkryparen och gärdsmygen och inte heller stjärtmesen fast jag VET att de finns här och brukar vara i mina träd.