I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
Nu vet jag inte alls vilken vecka du är i och om du gjort ul? För det är väl inte så att du också väntar tvillingar? Då blir man extra illamående tydligen.
![](https://www.brollopstorget.se/Chatt/ikoner/smile1.gif)
Idag har vi varit hos bm. Magen mättes och det togs prover. Alla blodprover såg bra ut, blodtrycket likaså. Däremot var det lite utslag på urinprovet så ska lämna det på odling. Magmåttet har inte växt mer än en cm sen sist, men det trodde hon berodde på att Orvar burrat ner sig längre ner. Han ligger nu fikserad med huvudet neråt. Men enligt bm var det inget att oroa sig för, vi följer ju upp att han växer hos läkare redan och fikserade kan de vara veckor innan de kommer.
Nu är min syster här... hon ska strax ta lite fina bilder på mig och magen. Det var hon som tog våra underbara bröllopsbilder, så jag har höga förväntningar
Ska umgås med henne hela dagen idag och imorgon. Även mamma och pappa kommer imorgon
Förstå inte varför det helt plötsligt känns myckt jobbigare att ligga, det är ju bara knappt 3 veckor kvar tills jag får vara uppe lite mer... men det känns som dagarna kryper fram. Jag känner mig ensam, behöver verkligen socialt umgänge nu och det känns som mannen aldrig är hemma. (Även fast han bara jobbar på kontoret 3dagar i veckan) Men när han är hemma är det så mycket saker som han "måste" göra. Som i söndags när det var fint väder här då kan han inte vara inne. Visst han kommer in och fikar och fixar mat och allt sånt men jag behöver mer nu känns det som. Jag ser projekt överallt, skåp som måste rensas. Jag vill slänga allt skräp som vi inte använder och göra fint för Orvar, men jag kan inte.
Nu känner mannen att han måste åka ner till sina föräldrar en dag framåt här för de ska öppna butik om ngn vecka och då måste han vara med på invigningen. Speciellt nu när vi inte har hjälp till något med förberedelserna. Jag hade gärna åkt med ner om det funkat, hade tyckte det var jätteroligt. Och hade det varit som vanligt hade jag gärna varit med och förberett i butiken oxå. Men nu känner jag bara att jag inte fixar att han är iväg en dag till. Både för att jag inte fixar att ligga här själv mer och för att det känns tillräckligt jobbigt att han är 2 timmars bilresa iväg varje dag när han jobbar. Det är liksom lika långt ner till föräldrarna. Hade det bara varit en halvtimme hade det varit en annan sak.
Jag förstår att han inte kan sitta inne hos mig hela tiden, och han är ute och grejar nästan hela dagarna på helgerna. Men då kan han vara inne på 10 min om det behövs... det gör mig lugn, till skillnad på när han är 2 timmar iväg då känner jag mig ensam och orolig.
Vet inte hur jag ska tänka, känns som hans föräldrar komer bli skitsura och ta ut det på mig om mannen inte åker till dem. Samtidigt känner jag att Orvar är viktigast nu, vilket innebär att det är viktigt att jag känner mig lugn och trygg. Eller är det jag som bara är självisk nu med massa hormoner som spökar?
Sorry för gnäll. Kramar till alla
Härligt med små sparkar Ninnis!!
Grattis på födelsedagen Heloise!!!