Daa börjar med en stor styrkekram.
Din reaktion är fullt normal, nervärdera den inte brevid vad andra går igenom. Som andra som har ammat så kan jag också säga att jag känner igen mig. tårar när man inte räcker till.
Ellens fjärde dygn upptäckte vi att hon inte gick upp tilräckligt i vikt och mina bröstvårtor blödde så jag önskade att jag aldrig mer skulle behöva amma - hon ville däremot hänga där dygnet runt.
BB:s lösning på det var att amma det jag kunde/ville, men att därefter ge ersättning som tillägg. Jag kommer inte ihåg mängderna nu. Men det gjorde absolut att hon lugnade sig.
Samtidigt som hon fick ersättning var jag tvungen att pumpa för att få igång produktionen. Tog inte många dar så klarade hon sig utmärkt på bara min mjölk.
Ett annat tips som jag fick från BVC var att inte låta henne amma för länge. Jag lät henne suga så länge hon ville utan att avbryta- och det kunde bli länge vill jag lova. Hon somnade, och vaknade snart därefter vrålhungrig och arg. Vet att jag en dag satt och ammade precis hela dagen utan avbrott. Tårarna sprutade.
BVC sa att hon skulle få amma högst 30 min, därefter är hon bara trött, somnar och ligger mer och bara snuttar utan att få i sig något.
Delar med mig av mina erfarenheter för att du KANSKE skall hitta något däri som funkar för er, jag hade ju bara ett barn så går ju inte jämföra helt.
Men framförallt tycker jag du skall göra som de andra sagt och ringa amningshjälpen. De skall vara bra vad jag har hört från andra.
Tack för att ni hoppas på att jag skall få jobbet jag vill ha. Idag är sista ansökningsdagen. Sedan får vi väl se hur lång tid som går innan jag hör något från dem.
Nej hörrni nu måste jag gå och köpa presenten till maken. Måste köpa den nu när han inte är hemma om jag skall lyckas få hem den utan att han ser den.
