I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
Norrskensflamman skrev 2011-01-05 11:54:31 följande:
Hem kommer han, det har han sagt. Den 10 eller 11. Medicinerna har han med sig. Jag hoppas han tar dem. Kanske han glömmer nån gång, särskilt om han ska dricka, du vet festa med polarna eller så, då vill han inte ta medicinen. Men på morgonen hoppas jag han tar den. Ja, det är hemskt. Han hinner ställa till med så mycket oreda i våra liv så sen när han "blir normal" så får han ångest av att se vad han gjort och så faller han ner i depression, mani eller nåt annat igen.
Det blir en ond cirkel, en spiral. Därför är jag så förbannat envis ang att jag vill att han ska äta ALLA sina mediciner mot de diagnoser läkaren misstänker, åtminstone ett år, så jag får se hur de verkar. Jag antagligen en dåre själv, men på nåt sätt känner jag att jag är skyldig mina barn det, att försöka tills det inte längre finns något hopp. Tänk OM det skulle hjälpa och vi får ett alldeles underbart liv, och så ger jag upp innan vi är där?!
Så fina namn!
!