I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

En glad och skön midsommar önskar jag alla trådvänner!

Den här madamen är det säkert några av er som känner igen:

www.brollopstorget.se/Forum-2-18/m4010252.html

Nä. Vi ska umgås med kusiner lite längre upp längs kusten. Hundar och ungar typ. Bäst att passa på, för de där ungarna, de växer ju och åldras i en hiskelig takt (till skillnad från oss vuxna då) och snart har man inga ungar kvar längre. Då bor de väl i Australien och man får sakna ihjäl sig...

...*får svår separationsångest bara vid tanken*

Tror du ja! Swooosch bara, så är de tonåringar och man fattar i-n-g-e-n-t-i-n-g, på något vis. Vare sig inför sig själv, eller enligt tonåringen.

Ninnis?

Niiiiiiiiinnis-gumman, var é du då?

Hihi! Inte för att det är ett dugg kul för någon annan, men precis sådär lockar jag visst på katterna härhemma, kom jag just på....

...och vi har morgonminnen av när vår lille son stod på tåååååå allt han kunde, med lilla handen hårt om dörrhandtaget till altanen, lutandes ut så långt det gick, ropandes exakt likadant som jag, med tonfall, ordval och alltihop. "Toooom då titte-titten, ja tooom då dumman"

Inte så stor på jorden då än, och inte så bra ordning på konsonanterna än heller.

Han går på fotbollskola nu, sonen. Sista dagen idag.
Igår sa han
" Mamma, när jag är på ställen, försöker jag vara snäll. Det är en pojke där, som inte är så värst fotboll om du förstår hur jag menar. Han ser lite utanför ut. Som att han har en vägg mellan alla. När vi äter lunch är det ju helt packat, med flera hundra barn. Då stod han helt själv i mitten och hade ingen. Men jag gick fram till honom då och sa att han kunde komma och sitta med oss. Och då gjorde han det."

Och efter första dagen sa han
"Mamma, idag var det en liten kille *visar med handen över marken* alltså mamma, en jätteliten kille, typ en lekis. Han hade tappat bort sin 50-lapp, så nu hade han inga pengar.
jag tyckte synd om honom då-mamma han var ju liten!- så jag gav honom min ena tjuga. Det gjorde jag faktiskt. Du blir väl inte arg på det?"

Nä. När jag hör sådant blir jag inte arg. Jag blir så glad och rörd och solt över min sons stora hjärta att jag måste gråta lite. Faktiskt.

Det här med att åka iväg på läger, idrotta och hela faderullan av aktiviteter, innehåller lite mer än att man ska lära sig en viss sport och dess tekniker.

Piddeli-pom
piddeli-påg
visst är det roligt att åka tåg

Piddeli-pom
och piddelipett
men nog ska man ha en en egen biljett