I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Apropå barn, sorg och vad man "får" sörja över.

www.brollopstorget.se/Forum-7-101/m4016475.html

Nuuuuuuuuuuuuuu är Mini här!! Tack gode Gud för det och att vi nu vet och att han är världens finaste, det fattade vi ju redan.

HURRA!!!

Lanovia, hellre massdubbletter om nyheten än inga nyheter alls! Usch, jag hann bli riktigt orolig nu på slutet. *LÄTTAD*

Nää, nu måste jag verkligen ta och lägga mig! Bruttan hälsar och grattar Ninnis och Mini. Hon har det bra på Gotland, men det har visst varit lite tonårskravaller tror jag mig förstå. Nu ska det väl vara lugnare, så jag hoppas de får njuta tillvaron mer harmoniskt.

Heloise, vagn? Det fick vi en begagnad av en kompis och jag minns inte ens vad det var för sort. Helt oduglig som vagnsrådgivare alltså.

Haha, men GUD, är ni alldeles gravida eller vad är det frågan om Villemoa och Heloise? Något hormonellt måste det ju vara! Eller så har vi bara seglat ihop ett tag, så vi är rätt nära med vad vi delat och känner väl till kobbar, skär och grynnor i vattnet vid det här laget. Då blir man väl kanske lite emotionell.

Heloise, du ska veta att jag tänkte på dig och er sorg över sådant som blir och inte blir, liksom Aletas, EA´s och allas våra sorger. Flammans sorg över det som brustit...inte blir en enda liten del av allt det vi upplevt mindre av att andra råkar ut. men mindre när vi delar det med varandra, det blir det faktiskt.

Heloise, jaha, och nu snör det ihop sig i halsen på mig istället...
Visst tusan har du rätt-och jättefint beskrivet är det också. Även om jag ibland tänker att jag gärna hade varit lite mindre vuxen kortare i rocken rent utvecklingsmässigt och om inte halvblind, så åtminstone lite mer ignorant bara jag fått glida lite snabbare på den där räkmackan folk snackar om. Varifrån kommer DET egentligen? Vem fan vill åka omkring på en macka? Undrar jag nu, mitt i natten. kanske är det då man ska gå och lägga sig, innan man börjar prata dumheter på allvar...

Uppdatering från Ninnis:

"Efter 12 h på förlossningen tog jag emot Mini med händerna, sittandes på förlossnignspallenmed maken bakom mig. Han vägde 3315g och var 50 cm lång. Vi hade en fantastisk (men jobbig!) förlossning med endasttens, akupunktur, bad och andning. Så häftigt! Vi är så glada och tacksamma över vårt lilla mirakel. Tittar in i tråden när vi kommit hem. Kram och tack för tummar och kramar! "

Jädrar vad jag missade tangenter där, när jag skrev som attan för att skynda mig och uppdatera!